Att cykla är svårt. Om vi inte började redan före skolåldern. Vuxna nybörjare får också kämpa mer för att lära sig simma eller prata kinesiska som en infödd. Deras tafatta försök brukar vi till och med göra oss lustiga över.

Men skratta lagom.

"Du får ingen andra chans", heter en ny rapport från Lärarnas riksförbund. Den drar ut följderna av vad vi alla känner till från dyster betygsstatistik i den svenska skolan.

Mer än var tionde elev som går ut nian har inte tillräckliga betyg för att få fortsätta i vanliga gymnasieskolan. Och ungefär lika många får inte heller börja på högskolor efter studenten.

Sedan vänder fackets rapportskrivare på problemets lösning. Felet ligger redan i grundskolan. De som hamnar efter med kunskaper i lägre klasser har sällan möjlighet att hämta igen senare. Vilket är logiskt, undervisningen i gymnasieskolan ska ju ligga på en högre nivå och förutsätter att grunderna redan har hämtats in.

Men Anders Nilsson från Göteborg har skrivit en annan rapport som går ännu längre. Framgång i framtida arbetslivet hänger redan på dagisplats.

Han har jämfört forskning om ettåringar och tvååringars förmåga att lära sig. Det är redan då som grunderna läggs till att lösa problem och arbeta i grupp med andra - så kallade kognitiva färdigheter som alla arbetsgivare frågar efter i dag.

Alla tummar ner alltså för kristdemokraternas vårdnadsbidrag - som går ut på att barn mår bättre av att vara hemma med mamma (och ibland pappa)?

Nej, de två synsätten behöver inte krocka. Barn är individer och föräldrar är olika. En del ungar har tillräckligt lärostöd hemifrån, men för dem som inte får det måste samhället bli aktivare - är slutsatsen i rapporten som tagits fram av Socialdemokraterna i Göteborg och de andra två storstäderna, och som ska diskuteras i Almedalen på lördag.

Att verkligheten inte är så god i S-styrda Göteborg vet alla. Också vissa borgerligt styrda kranskommuner syndar med dagisköer och brister i stödet till grundskolans elever.

Rent horribel är regeln att barn till arbetslösa och hemmavarande föräldrar inte får gå heltid i förskola, i alla fall inte före tre års ålder. Förutsatt att vi tror på vikten av tidig inlärning, och det gör även regeringen som vill införa mera skolliknande pedagogik också i förskolorna.

Övriga brister i skolan kan ha många olika orsaker, som allmänt för knappa resurser, för litet frihet år rektorer och lärare att få bestämma själva eller för få stödlärare i svenska för invandrare, läsning eller matematik. Kanske rentav att skolpengen gick till vinst.

Men staten är bestämd i sina krav på vad eleverna borde få lära sig, fast ekonomiskt pressade kommunpolitiker har varit sämre på att se till att kraven kan uppfyllas.

Yttersta lösningen blir då, som också S-rapporten föreslår, att samhället skiftar fokus i välfärdspolitiken och koncentrerar resurser och stöd på barnen. Det borde inte vara kontroversiellt- men inte ens de styrande S-politikerna i Göteborg har ännu riktigt förstått.