Sommar, segling och snaps. Båtvanorna är rotade. Vi tror inte att måttlig alkoholförtäring påverkar sjö­säkerheten. Statistiken visar att du har rätt. Foto: Petra Jonsson
Sommar, segling och snaps. Båtvanorna är rotade. Vi tror inte att måttlig alkoholförtäring påverkar sjö­säkerheten. Statistiken visar att du har rätt.  Foto: Petra Jonsson

Ledare: Promillelagen gör föga nytta

Publicerad

Lars-Arne Staxäng, moderat riksdagsman från Bohuslän, ger inte upp kampen för att få bort den nya, strängare lagen mot sjöfylleri.

Trots att svaret blev blankt nej, på den riksdagsmotion han skrev redan i fjol.

- Jag återkommer i riksdagen, säger han. För mig handlar det om människors frihet att få välja sin dryck till middagsmaten.

Två år har nu gått sedan lagen skärptes och samma gräns på 0,2 promille (ungefär en starköl eller två glas vin) började gälla till sjöss precis som i biltrafiken. Svallvågorna efter båtfolkets upprördhet har inte lagt sig.

Men självklart kan du dricka kaffe eller saft i stället! Så var ju kommunalrådet Kia Andreassons (MP) numera bevingade argument i en annan inflammerad nykterhetsstrid - den om krogarnas öppettider i Göteborg.

Fast debatten handlar egentligen inte om att kunna avstå med förnuft.

Den handlar i grunden inte ens om nyttan av förbudet.

Det mycket vidare problemet är att politiker stiftar lagar och regler som bygger mera på tro och tyckande än på bevisad sakkunskap. Och slarvet med illa underbyggda beslut tenderar öka, trots att riksdagen - och även kommunerna - har resurser för att göra utredningar och ta fram riktiga underlag.

Lagen om sjöfylleri är ett sådant beslut. Den blev en politisk kompromiss mellan partierna, där nykterhetsvilja i största allmänhet sattes före saklig erfarenhet av risker och olyckor till sjöss.

Självklart ska även båtar föra s av människor som är nyktra, hinner reagera vid faror och har nödvändiga kunskaper om regler och sjövett. Frågan blir var promille ­ gränsen borde sättas i stället: Vid 1,0 promille i blodet där den låg förut och som fortfarande är gräns för grovt sjö ­ fylleri. Eller vid 0,5 eller 0,8 som i våra grann ­ länder?

Kustbevakningen på Ostkusten är säkert nöjd med att ha visat handlingskraft. I helgen som gick gjordes extrakontroller i Stockholms farvatten. 67 båtar stoppades och hela 13 procent av förarna åkte dit för sjöfylla.

Men Hugo Tiberg, professor i sjörätt, har gått igenom drygt 350 domar efter allvarliga olyckor till sjöss under åren 1994-2010. I bara ett par fall var låg alkoholhalt inblandad. Statistiken ger inga motiv för vår nya 0,2-gräns, menar han.

I stället riskerar lagen dra polisens och kustbevakningens resurser från andra uppgifter. Dessutom är den allmänt svårövervakad. För båtar under tio meter eller som har maxfart 15 knop gäller fortfarande bara den gamla gränsen på en promille.

Lars-Arne Staxäng pekar på en annan märklig följd. Båtägaren bör inte ens ta en öl efter att han lagt till för natten. För skulle vinden vända, och båten behöver förtöjas om, riskerar han böter för sjöfylleri.

Fortkörningar verkar förstås öka även på sjön. Gamla skeppare säger att hänsynen inte är som förr i tiden. Riksdagen borde därför ha infört båtkörkort i stället.

GT:s ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER