FRAMTIDENS ARBETARE. Automatisering och robotar kommer drastiskt att förändra arbetsmarknaden under de närmaste decennierna. Det innebär inte endast att många "människojobb" försvinner - dessutom krävs en stor förändring av arbetsmarknadspolitiken. Foto: Dave Martin
FRAMTIDENS ARBETARE. Automatisering och robotar kommer drastiskt att förändra arbetsmarknaden under de närmaste decennierna. Det innebär inte endast att många "människojobb" försvinner - dessutom krävs en stor förändring av arbetsmarknadspolitiken. Foto: Dave Martin

Ledare: Nya yrken ställer helt nya krav

Publicerad

I dagarna har tusentals svenska elever gått ut gymnasiet och ska nu fortsätta sin utbildning med inriktning på ett framtida yrke. Redan nu har många svårt att välja - och det lär bli ännu värre framöver.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har gett Reforminstitutet i uppdrag att granska den framtida svenska arbetsmarknaden, och vilka yrken som kan bli inaktuella. Undersökningen omfattar 702 vanliga jobb - och visar att fler än hälften av dem kan vara i stort sett försvunna redan om 20 år!

Orsaken är inte enbart en förändrad efterfrågan på produkter och tjänster, utan främst datorisering och automatisering. I Sverige kan så många som 2,5 miljoner jobb beröras.

 

Den här utvecklingen har redan på- börjats och märks tydligt i vissa länder, medan Sverige hittills klarat sig tämligen väl. Dels beror det på att Sverige ligger lite efter i utvecklingen jämfört med till exempel USA, men framför allt att vi under hela 2000-talet haft kontinuerlig tillväxt och sysselsättnings- reformer. Det ser mindre ljust ut fram-över, säger Reforminstitutets chef Stefan Fölster och vd:n för SSF Lars Hultman i en debattartikel som publicerades i DN för en vecka sedan.

De påpekar att välfärden kommer att bli mer kapitalintensiv och mer beroende av ekonomisk tillväxt, vilket ställer krav på innovations- och utbildnings-politiken. Där brister vi.

Framför allt saknar Sverige i dag en innovationsteknisk utbildning, och halkar därför efter andra länder.

Men ser vi mer i detalj på vad det innebär att vissa yrken försvinner eller tas över av datorer och robotar finns även andra problem.

Det är givetvis utmärkt att ett antal tunga, besvärliga och i värsta fall hälsovådliga arbetsuppgifter kan tas över av maskiner.

Men nya yrken ställer nya krav, också på arbetsmarknadens parter. Den arbetsmarknadspolitik som förts under en stor del av 1900-talet håller på att snabbt föråldras.

 

Vi har till exempel generellt sett höga minimilöner och stora sociala kostnader. Det finns alla skäl att tro att detta bidrar till en snabbare automatisering i Sverige: det blir billigare att installera maskiner än att anställa människor. Och maskinerna bryr sig inte om till exempel arbetstider och semester.

Att försöka hejda utvecklingen är ogörligt, eftersom Sverige snabbt skulle tappa i den globala konkurrensen.

Politikerna, inte minst de på vänsterflanken, måste betänka detta. Men det finns också goda skäl för dagens studenter att noga överväga vilka yrken de ska satsa på. Enligt Fölster och Hultman är de som löper minst risk att automatiseras sådana som kräver "fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor".

Det låter troligt.

Johan Wopenka

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida
VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER