Alla som köper en så kallad supermiljöbil har rätt att inkassera 40 000 kronor som tack från staten. Men den som införskaffar ett av dessa i regel eldrivna spjutspetsfordon, med utsläpp under 50 gram koldioxid per kilo-meter, nu under hösten får snällt vänta på pengarna till nästa år.
Trafikverkets årsbudget för supermiljöbilspremien har redan tagit slut. Det betyder tyvärr inte att det har skett någon grön bilrevolution, bara att premiens budget på 20 miljoner kronor för 2012 var snål. Den har räckt till 500 bilar. Det ska jämföras med de totalt omkring 300 000 nya bilar som årligen säljs i Sverige.
Nästan samtliga supermiljöbilar som sålts har dessutom köpts av företag. Även med en rabatt på 40 000 kronor är en elbil skrämmande dyr för de allra flesta av oss. Opels förträffliga skapelse Ampera kostar exempelvis i grundutförande 440 000 kronor. Så länge priserna ligger på den nivån borde premien kunna vara ännu lite högre.
Men regeringen måste också se längre än till pengarna. Att bara dela ut pengar är inte tillräckligt ambitiöst.
Om elbilen ska ha en chans i Sverige måste den också ha en infrastruktur. I bland annat Danmark och Irland är staten med och bygger ut nätverk av snabbladdnings- stationer. Sådana måste byggas i stor skala också här och det kommer inte att ske utan statlig delfinansiering.
De miljövänliga bilarna är dyra. Men man skulle också kunna vända på det och säga att det är de miljöovänliga bilarna som är alldeles för billiga.
Den franska miljöbilspolitiken belönar inte bara de gröna bilköpen utan bestraffar också de avgasbruna. Dessa avgifter används i sin tur till att subventionera den gröna tekniken, vilket gör satsningen billig.
Regeringen borde lägga om miljöbilssatsningarna enligt samma modell. Premien för de allra grönaste bilarna borde finnas kvar (men utökas), liksom skatteförmåner för en större grupp relativt miljövänliga bilar. Men därtill borde man också införa straffskatter på bilar som bygger på alltför smutsig teknik. Kraven måste givetvis skärpas varje år, i takt med den tekniska utvecklingen.
Om vi ska kunna ställa om bilismen och ha någon som helst chans att nå regeringens mål om en fossilfri bilflotta år 2030 behövs kraftfulla ekonomiska styrmedel. Den nuvarande miljöbilspolitiken är pinsamt svag.
Regeringen berömmer sig gärna som företrädare för ett föregångsland i miljösammanhang men när det gäller miljöbilssatsningar ligger vi nu långt efter ett stort antal länder. Det räcker inte med att Volvo lanserar miljöbilar, och att Göteborgs stad skaffar dem till hemtjänsten.
Det är hög tid att lansera en ny miljöbilspolitik i Sverige.
