En god vän blev uppraggad till nya drömjobbet för att han råkar kunna prata och skriva polska.
Vi skandinaver må vara världsbäst på att kunna engelska som främmande språk, enligt en rapport från språkskolan EF English first för ett år sedan.
Men det räckte inte för det växande svenska företaget som handlar med Polen, eftersom motsvarande goda kunskaper i engelska inte finns hos alla företagare på andra sidan Östersjön.
Självklart behöver Sverige och svenska företag människor som kan många olika språk, kan det tyckas. Ändå är ryska och italienska - två av de största europeiska språken - hotade på Göteborgs universitet. I morgon väntas humanistiska fakultetsnämnden lägga ner dem för att spara pengar. De, liksom grekiska och fornkyrko - slaviska, lockar inte tillräckligt många studenter.
Så blir följden av en regering som pratar stort om att satsa på bättre språkundervisning men sovrar i anslagen till högskolorna. Antal studenter räknas högre än en bra kvalitet.
Polska språket är redan nedlagt. På sikt kan också kinesiska vara hotad i Göteborg. Men alla kan ju åtminstone vardagsengelska, så varför anstränga sig?
Svar: engelskan förlorar också, 50 platser på universitetet.
Naturligtvis kan de västsvenskar som vill plugga serbiska, hebreiska, tjeckiska eller nederländska söka sig till en annan svensk högskola, som tills vidare har just de språken kvar. I Göteborg är också den undervisningen redan borta. Men för Västsveriges ställning som exportnav är det likväl förlust - alla de här språken talas av betydelsefulla handelspartners, eller kan bli viktiga framöver.
Ju mer handel med omvärlden - och den säger sig politiker och industri behöva för att trygga utveckling och välfärd - desto viktigare blir det med svenskar som vid sidan om engelskan kan prata med folk på verkstadsgolv i Bydgoszcz, Eindhoven, Chengdu eller Nizjnij Novgorod. Och till och med klarar att skriva kontrakt på annat språk än svenska och engelska.
Kunskaperna i de större språken ska förstås grundläggas i grund- och gymnasieskolorna. I vissa av dem kan elever redan läsa italienska, ryska, mandarin eller kantonesiska.
Fast de skolorna är alldeles för få, klagar företagare. För en bättring krävs fler lärare, och de ska utbildas - vid universiteten.
Våra invandrare är förstås en resurs för näringslivet även i språkkunnande. Men det är en felsyn att bara för att man begåvats med ett visst modersmål så räcker det. Språkkunskaper måste alltid förbättras och finslipas. Det sker bäst på högre skolor.
Nyckeln till jobb i Sverige är svenska språket. Nyckeln till utlandsjobb för svenskar är ofta det andra landets språk. Här har både politiker, lärare och universiteten misslyckats med att väcka elevernas intresse. För tvärtemot politikernas hejarop så minskar intresset för att lära tredje- och fjärdespråk vid sidan om engelskan.
Neddragningarna i Göteborg är följden av missriktad skolpolitik och missad upplysning till eleverna.
