Hur ska skattebetalarna orka betala en allt dyrare sjukvård? Regionfullmäktige i Västra Götaland startar en utredning som ska kläcka nya sparförslag.
Det är ett bra initiativ.
Politiker brukar annars ha lättare för att skjuta obehagliga frågor framför sig - man vinner ju inga val med förändringar som upplevs som sämre.
I gruppen ska sitta åtta politiker, en från varje parti i fullmäktige.
Det är riktigt utmärkt.
Långsiktiga sparmål måste stå över den dagliga partipolitiken. Helst ska alla partier bli eniga. Risken är annars att rationaliseringar och sparmål rivs upp varje gång som ett nytt politisk styre träder till.
Utvecklingen är ohållbar i längden. Och det blir en politisk omöjlighet att höja skatten med 13 kronor för att betala allt dyrare vård, menar regionrådet Birgitta Losman.
Initiativet kommer från hennes Miljöpartiet. Den saftiga skattehöjning som Losman talar om är en räkneprognos från organisationen Sveriges kommuner och landsting.
För faktum är att vårdnotan börjar öka snabbare än samhällets inkomster. Inte bara i Västra Götaland. Hela västvärlden står inför samma kostnadsexplosion.
Bara i årets sjukhusbudgetar i Västra Götaland saknas ännu hundratals miljoner, som regionledningen ålagt vården att försöka spara in redan i år.
Dyrare vård brukar förklaras med att vi blir allt äldre - just för att vården kan göra så mycket mer i dag.
Politikernas vanligaste medicin är att försöka öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar. Fler kan då betala skatter till samhället. Men jobblinjen är ändå inte helt pålitlig inkomstkälla, i tider när konjunkturen svänger kraftigt upp och ner. En del ekonomer varnar för ökad penningbrist på sikt.
Så långt brukar många politiker likt strutsen stoppa huvudet i sanden och hoppas att finanserna ska ordna sig ändå. Men politikerna i Västra Götaland är modigare. De vågar också räkna på bästa sparmetoder, hoppas vi.
Dit hör att koncentrera avancerad vård ännu mera till vissa sjukhus. Att skärpa kontrollen över kostnader och effektivitet. Vilket inte måste betyda att alla ska jobba ännu hårdare, anställda som trivs bättre på jobbet kan ju också öka produktiviteten.
De kan prioritera om i regionens utgifter. Är alla verksamheter lika viktiga som vården?
Och välja bort icke helt nödvändig vård, som kejsarsnitt utan medicinska skäl. Eller att gratis ta bort ofarliga födelsemärken.
Att öka dagens patientavgifter generellt ger däremot ganska små inkomster.
Jobbet bör naturligtvis ske i samråd med anställda och medicinsk expertis. Men lika viktigt i politikernas utredning borde bli att starta en allmän debatt - bland alla medborgare.
Vad kan vi tänka oss att spara på i regionen, ifall vi inte har råd att betala mycket högre skatt? För det vill väl ingen...
