Läraren Petra Runby på Kannebäcksskolan befinner sig en milimeter från strejk, och hon är inte ensam. När GT träffade henne och arbetskamraten Torbjörn Blanksvärd förra veckan konstaterade de att i princip hela kollegiet har fått nog. Av svår arbetsmiljö, hög belastning och låga löner i förhållande till kompetens.

Deras bild återspeglas över hela landet, och de båda fackförbunden signalerar att lärarstrejk snart är det enda som återstår efter de avtalsförhandlingar som pågått en tid.

Det handlar inte bara om lönekrav, säger lärarna på Kannebäck till GT, utan om helheten. Och visst är en stor del i problemet att läraryrket har tappat i status. Detta har upprepats otaliga gånger, inte minst av utbildningsministern. Den närmast surrealistiska nyheten att bara ett par dussin högstadielärare i matte NA examinerats 2012 är en illustration till utvecklingen, där sackande löner lett till kompetensdränering och ett underskott på män i läraryrket.

Det finns inget patentsvar på hur statushöjningen ska bli verklighet, men facken menar att lönepåslag är en viktig del - inte minst för att få fart på nyrekryteringen. Studenter på Chalmers väljer knappast att bli teknik- eller mattelärare så länge de kan jobba som ingenjörer med dubbelt betalt.

Svenska lärarlöner tappar sedan länge i OECD:s internationella jämförelser, och i förhållande till andra svenska yrken. Vissa lärarlöner låg en gång i nivå med svenska riksdagsledamöters, vilket låter som ett skämt med tanke på de jättesummor våra folkvalda kvitterar ut i dag.

Facken ser sina krav som kompensation för en långvarig utförsbacke. Målet att höja lönerna med 10000 kronor ska ses ur detta långa perspektiv innan det avfärdas som naivt. Det handlar helt enkelt om att investera i framtiden, för att använda en skolpolitisk klyscha.

Nej, höjda lärarlöner skulle inte i ett slag lösa alla skolans problem. Kollegerna på Kannebäcksskolan poängterar att arbetsvillkoren behöver förbättras generellt. Vi har hört det förut - pedagoger som ska undervisa tvingas in i en ond cirkel där administration, konflikthantering och annat tar kraft ifrån kärnverksamheten.

Både pedagogikforskare och politiker har tittat på Finland, vars utbildningsväsende liknar det svenska men har bättre resultat och arbetsklimat. Det talas till och med om en "PISA-turism" till finländska skolor, vars elever alltså ligger i topp internationellt.

Avgörande är just att lärarna i Finland har en starkare samhällelig pondus än svenska. De tjänar också mer och har bättre löneutveckling, men det är inte fråga om några super ­ löner. Forskarna menar i stället att ­kärnan är en starkare utbildningskultur där lärarens roll är omhuldad och respekterad.

Att skapa en liknande status i Sverige är ett komplicerat men inte omöjligt projekt, där lönehöjningar vore ett första steg.