Socialdemokraterna gjorde ljud om att begränsa vinstutdelning för företag som verkar inom vård, skola och omsorg i fredags. "Gemensamma resurser ska gå till välfärd, inte till vinstuttag", inledde partisekreterare Carin Jämtin. Fast kanske ändå inte, varje kommun och landsting ska själv bestämma om de vill ha med vinstdrivande företag att göra.
Fast kanske inte det heller, för det är möjligen inte möjligt att diskriminera vissa anbudsgivare vid upphandling. Så Socialdemokraterna ska "se om vi kan göra det möjligt att villkora offentligt stöd med att välfärden bedrivs i icke-vinstsyftande form". Var S ska sätta ner foten om diskriminering återstår att se.
Dessutom är det där med icke-vinstsyftande inte alldeles lätt. Det borde Socialdemokraterna veta. De lagstiftade om en ny sorts företag år 2006, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB). Dessa får bara ge aktieägare utdelning om statslåneräntan plus en procentenhet.
Företagsformen gjorde inte succé. Det finns 40 registrerade bland 401 800 aktiebolag. Inte konstigt. För även den företagare som inte är ute efter storkovan vet att ägarna i starten och vissa dåliga år måste skjuta till pengar, och de beloppen ska man rimligen få tillbaka med ränta.
Och då är stela non-profit-regler i vägen.
Nu är Socialdemokraterna inte ensamma om att hitta på speciallagar för skenlösningar av problem. Regeringen Reinfeldt inrättade ägarlägenheter, som går att hyra ut i andra hand utan begränsning mer än för hyreslagen förstås. I höstas gjordes en räkning på 416 stycken, men ett sjuttiotal var osålda.
År 2002 införde Socialdemokraterna kooperativa hyresrätter, för att tillfredsställa dem som ville ha inflytande över boendet men inte se bostaden som en handelsvara. Nu tio år senare finns 1 500 sådana lägenheter, av totalt 1,7 miljoner hyresrätter.
Denna förfelade lagstiftningsiver borde politiker i alla partier dra lärdom av. Men inte då. Folkpartiledaren Jan Björklund pratade, som ett svar på Socialdemokraternas anti-vinst-mummel, i söndags om att kräva att friskolestartare ska lova att driva sitt företag i tio år. Saken ska utredas av sittande utredning. Det lär bli nobben där, därför att ett sådant villkor inte kan ställas utan en massa undantag - den som blir sjuk måste få sälja och så vidare. Däremot bör förstås nya ägare till en etablerad friskola, eller omsorgsföretag, genomgå samma prövning som en nystartare.
Det stora problemet i skolan är den sjunkande kunskapsnivån, och framför allt den dåliga läsförståelsen. Där bör politikerna lägga sin energi. Och att vinster från välfärdsföretag oskattade försvinner utomlands bekämpas genom att täppa hålen i skattereglerna för ränte - avdrag. Där har finansminister Borg lovat förslag senast i sommar.
Låt regleringsivern stanna där och lägg fokus på kvalitetsuppföljning.
