Professorns barn blir ofta forskare. Och skomakarens ungar förblir vid sin läst.
Utbildning och många karriärer har nästan alltid gått i arv. Det kan vi tycka är orättvist. Tyvärr har den klasskillnaden dessutom förstärkts på senare år.
Men vad har påtvingat eller frivilligt yrkesval med friskolor att göra?
Skolpolitik
LO-distriktet i Västsverige har gjort en gedigen genomgång av ungas situation på arbetsmarknaden - och kopplar i rapporten ihop misslyckad skolgång med arbetslöshet. Det är en bevisad självklarhet, redan från många andra undersökningar.
Arbetsgivarna vill anställa människor med de kunskaper i svenska, matte eller engelska som jobbet kräver.
Helst också med åtminstone grunderna i yrkesfärdigheter.
Men framför allt ser de genomgången skola och bra betyg som bevis på att den jobbsökande har självdisciplin, kan ta ansvar för sin situation och klarar av att arbeta både självständigt och i grupp.
Så långt är de flesta forskare och debattörer överens om att avhopp från gymnasiet, arbetslöshet och beroende av socialbidrag hör ihop. Men sedan skiljer sig förslagen till lösningar - för de är ofta bergfast ideologiskt färgade.
LO-rapporten från Göteborg fastnar också i ideologifällor.
Utred effekterna av det fria skolvalet i grundskolan och i vilken utsträckning det bidrar till segregationen. Utred också marknadskonkurrensens effekter på kvaliteten i gymnasieskolan. Föreslår LO-utredarna.
Och sant är att vissa ambitiösa föräldrar och elever tömmer de kommunala skolorna i till exempel Angered och söker sig till friskolor, i hopp om att de ska vara bättre. Vilket de inte alltid är.
Men det är inte ägandet eller sammansättningen på eleverna i klassen som är huvudproblemet. Utan skolans innehåll och resurser rent allmänt. Lagen säger att varje elev ska få undervisning efter sina egna behov - och det missar alltför ofta både kommunala- och friskolor.
Behoven är högst individuella.
De beror på elevernas olika fallenhet, på att en del nyinflyttade elever i invandrartäta områden inte fått lära sig svenska ordentligt (som de har rätt till), och på att elever från mer studievana familjer (professorn) får större stöd hemifrån i läxpluggandet - medan skomakarens ungar uppmuntras lära sig praktiska hantverk.
Att ändra på detta är återigen skolans uppgift. Mera resurser tack! Framför allt bör skolpengarna fördelas mera individuellt än som sker i dagens Göteborg. Alla elever behöver inte mera stöd bara för att de bor i Angered. Barn som har svårt med matten finns också i Askim.
LO-rapporten efterlyser klokt en fastare koppling mellan näringslivet, praktikplatser och skolan. Men går på nytt vilse i det ideologiska kravet att alla elever ska få behörighet till högskolan.
För hur var det nu med avhoppen från gymnasiet som leder till arbetslöshet? Jocke på fordonsprogrammet hoppar knappast av skolan för att han tycker bilmekandet är tråkigt. Mera då för det trista bokpluggandets skull.
