I torsdags skrev Eva Holmén, från Lärarförbundet i Göteborg, ett öppet brev till de Göteborgspolitiker som också sitter i styrelsen för motparten Sveriges kommuner och landsting.
Se till att lärarna får högre lön - redan i år!
Lärarförbundets mål är 10 000 kronor mer. Att det knappast går att få igenom på en gång inser facket, men ta det stegvis så når lärarna dit om några år.
Kravet är rimligt. Gymnasielärare har i dag snittlöner - också efter många år i yrket - som motsvarar vad en färsk civilingenjör kan få direkt eller efter bara några år. Ändå har bägge femårig utbildning.
Men kraftig höjd lön löser inte allt.
När Sydsvenska handelskammaren frågade 503 lärare på 279 skolor, över hela landet, kom en delvis annan bild fram.
Lärarna vill ha större lönespridning också, i stället för de sammanpressade löner som facken - på nästan hela svenska arbetsmarknaden - strävat efter i många år. I handelskammarens enkät vill 70 procent ha individuell lönebonus, med högsta påslaget åt dem som har presterat bäst. (Att prestationer blir särskilt svåra att mäta i just läraryrket är en annan sak).
Människor vill bli erkända för sina kunskaper, arbetsinsats och erfarenhet. Det är önskemål som ofta kommer bort i lönedebatten. Sju av tio lärare vill hellre att deras chefer - och facken? - värderar individen framför hela kåren, för att hålla uppe entusiasmen för jobbet.
Lärarna vill dessutom kunna koncentrera sig mer på att undervisa klassen - i stället för att tvingas göra bisysslor som stressar, och som andra yrkesgrupper klarar minst lika bra och bättre - som att marknadsföra skolan eller administrera.
Åter till handelskammarens rapport: 15 procent svarade att de ägnar mer än fem timmar i veckan åt uppgifter som saknar koppling till undervisningen. Det kostar ju inte så värst mycket mer att låta en lärare gå rastvakt, i stället för en vaktmästare, eftersom lärarlönerna är förhållandevis låga.
Det pekar också på att kritiserat dåliga skolresultat i Göteborg, och på många andra orter, inte bara hänger på högre kommunala anslag till fler lärare utan också på att befintliga resurser utnyttjas effektivare och mera rätt.
Enligt lärarnas riksförbund (det andra lärarfacket) borde gymnasielärarnas lön vara i snitt 35 900 kronor, om de hade haft samma löneutveckling som sjuksköterskor de senaste 15 åren. I stället ligger genomsnittet på knappt 29000 kronor. Människor som inte känner sig uppskattade mals ner. Fyra av tio ångrar sitt yrkesval, i handelskammarens rapport. Men 80 procent säger sig ändå vara stolta lärare!
Potential finns för bättre trivsel - och bättre skolresultat. Men då måste nya karriärmöjligheter till: gamla lektorn tillbaka! Långt ifrån alla lärare vill avancera till rektor för att kunna få högre lön.
Framtidsproblemet är att locka fler ungdomar in i läraryrket. Om inte allt detta löses riskerar tjänster att stå obesatta i skolorna.