Med så många invånare ökade landets tre största kommuner under första halvåret, enligt Statistiska centralbyrån. Den sista juni var vi totalt 522 275 göteborgare, och så stor har stan aldrig förut varit.

Men stor vill bli ännu större, Västra Götalands­regionens befolkningsprognos räknar med att Göteborg ska växa med ytterligare 36 000 invånare till 2020. Storgöteborg inklusive kranskommuner med 60 000. Resten av regionen med 40 000.

Problemet är bara att fler inte automatiskt blir bättre. Hur mycket politikerna än drömmer och jublar. Stockholms pågående stora folkökning och växtvärk borde avskräcka i stället.

Fler bostäder behövs, med nuvarande planering är det tveksamt om Göteborg klarar den uppgiften.

Trafikapparaten måste fortsatt byggas ut, både kollektivtrafik och vägar - det handlar ju inte bara om pendling utan också varutransporter för att försörja invånarna.

Och alla måste vi vara med och solidariskt betala utbyggd service som fler skolor, mera äldreomsorg och en ännu dyrare sjukvård. Stordriftsfördelarna är därför inte självklara, varnade till exempel forskaren Jonas Fjerstorp i tidskriften Ekonomisk Debatt nyligen.

Självklart beror den stora pågående storstadsruschen på att också industrier och andra verksamheter helst etablerar sig där tillgången på arbetskraft och kringservice är störst. Men de gör det inte automatiskt, kommunpolitiker jobbar aktivt med att locka nyetableringar genom att ställa upp med industrimark och annan service. Vilket alltså kan få dyra följder.

Att Stockholm leder tillväxtligan och bara nästan häften så stora Malmö just nu ligger före Göteborg borde därför inte bekymra kommunpolitikerna. Däremot rikspolitikerna.

Staten måste ta ett större ansvar för flyttvågen. Kommunal- och landstingsskatter kommer inte att kunna betala alla utbyggnader som behövs, om inte storstads­invånarna ska däckas av ett hårdare skattetryck.

Nya statsbidrag till järnvägar, vägar och kollektiv­trafiken i storstäderna behövs.

Skolan bör förstatligas igen.

Staten måste bidra mer till sjukvården i inflyttningsorter.

Flyttvågen från mindre orter till storstäderna är en accelererande omstöpning av samhället, som tycks bli lika omfattande som när svenskarna övergick från jordbruks- till industriland. Helt går människors flyttvilja inte att styra.

Men kommunpolitikerna borde nog vända på lockropen och säga: "kom inte så många till Göteborg" (eller Stockholm).

Och rikspolitikerna bör dra konsekvenserna av SCB:s flyttsiffror och koncentrera stödpolitiken mot de största orterna. Sådana nytankar har vi göteborgare hittills inte sett tillräckligt av.