4895 bostadslösa studenter jagade rum på förmedlingen Boplats Göteborg bara i juli månad. Bristen är svårare än på många år, kunde du läsa i torsdagens GT.
Runt 40000 göteborgare är dessutom ständigt på jakt efter något bättre att bo i.
Hur vi ska bygga våra städer borde därför vara en av de hetaste frågorna i valrörelsen.
Men frånsett det icke överraskande löftet att "vi lovar bygga mera" - för så heter det ju i varje valkamp - är det märkligt tyst.
Men varje vallöfte, liksom alla diskussioner om boendet, borde börja med tre grundläggande frågor:
Var ska vi bygga?
Vem ska bygga?
Hur ska de nya områdena se ut?
Den första frågan tycks politikerna i Göteborg vara eniga om: "mest i centrala lägen".
Fråga två borde besvaras med: "om inte privatvärdar tycker att nya hyreshus ger tillräckliga vinster så måste politikerna se till att de kommunala bolagen går i bräschen". Visst bygger allmännyttan i Göteborg en del nytt, till exempel på norra Gårda, men för litet.
Fråga tre är egentligen grundläggande. Men den är ännu mera väck i årets valrörelse.
I Göteborg kan politikerna hänvisa till att man bjudit in allmän- heten att tycka till om Södra Älv-stranden.
Men sedan begravs den politiska diskussionen i ett kommunalt planeringsbolag (kallat Älvstranden) som visserligen också bjuder in göteborgarna till diskussionsträffar, men såna lockar bara yrkesfolk och ett fåtal verkligt engagerade.
Det är beprövat och enkelt att slå upp 10000 nya lägenheter med hjälp av statsbidrag (ett rödgrönt löfte för Göteborg) om man struntar i att husen blir som 70-talets betongkaserner och byggs på billigare tomter långt från city, så att alla familjer måste ha minst två bilar.
Helhetssynen saknas till stor del. Och det gäller alla partier. Och här finns många motsättningar.
Ska vi fortsätta bygga fast oss i bil beroende? Medan förebilden för en god stad numera ofta sägas vara Lång-gatorna. Den miljön visar Göteborgs makthavare gärna upp när utländs-ka turister kommer på besök.
Ändå fortsätter arkitekter rita "hus i park" efter förortens mönster. Nu senast vid Kviberg och på gamla tv-husets tomt vid Delsjön.
Vad hjälper då att kräva stopp för fler köpcentra (Miljöpartiet) eller begränsa parkeringen i centrala stan (de rödgröna) eller jobba på att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel (som alla partier vill)? Ett argument för att fortsätta bygga i förorter, i stället för att förtäta mera centralt, kunde vara att det blir billigare.
Men det är inte i första hand tomtpriserna som fördyrar. En verklig bov är de höga skatter som samhället lägger på arbete och material.
Dem kunde politikerna göra något åt. De borgerliga i Göteborg lovar nu att anställa en stadsarkitekt som ska stå för nya visioner, om de vinner kommunalvalet.
Men politikerna själva är alltför tysta, trots valkampen.
