Första spadtaget tas på tisdag, efter 20 års planering och väntan. Om ett drygt år är Göteborgs hittills största moské färdig. Tusen personer ska kunna samlas till fredagsbön i byggnaden vid foten av Ramberget på Hisingen.
Det är ett bygge som behövs. Cirka 50000 göteborgare har muslimsk tro och 10000 av dem är religiöst aktiva.
Men nybygget räcker inte till. Andra muslimska trosriktningar planerar redan för fler nya moskéer i stan.
För alla som accepterar svensk lag och bejakar religionsfriheten är det en naturlig utveckling att fler moskéer och minareter kommer att prägla stadsbilden.
Alla människor har rätt att utöva sin religion som de själva vill. Moskébyggen är därför de muslimska organisationernas privatsak.

Så tycker också 80 av de politiker som vi valt till Göteborgs kommunfullmäktige. Det är snudd på total majoritet. Bara den ensamme sverigedemokraten är emot.
Kommunens uppgift har i detta fall varit att anvisa en lämplig tomt på Hisingen, och granska att husritningarna uppfyller svenska normer.
Att starten efter det har dröjt i tio år beror bara på muslimernas problem med att få ihop de 67 miljoner som bygget kostar.
Visst överklagades byggplanerna under själva beslutsprocessen.
Men prövningen har följt alla normala svenska regler innan bygglovet vann laga kraft.

I tolfte timmen mobiliserarar ändå nynazister och hotar hindra byggstarten och trakassera enskilda byggarbetare. De påstår sig ha stöd av 5200 göteborgare på Facebook.
Uppslutningen är i och för sig inget att undra över. I decennier har debatt och rapportering om Mellanöstern oftast handlat om våld, extremism, brist på yttrandefrihet, tvångsäktenskap och diskrimine-ring av kvinnor.
Det är lätt att glömma att vi måste skilja på radikal islamism som politisk och antidemokratisk rörelse, och islam som religion.
Vår okunskap om religioner utnyttjas nu av invandrarfientliga grupper och islamofober som spinner på människors rädsla för det som är nytt och främmande.
Deras motargument vimlar av rasistiska undertoner om svensk jord och hotad svensk kultur.
Att byggkapitalet kommer från diktaturen Saudiarabien kan förstås diskuteras. Göteborgs muslimer har själva haft en lång intern debatt. Men bara framtiden kan visa om det finns risk för politisk styrning av den religiösa verksamheten.

Moskén påstås till exempel göra intrång i Keillers park. I verkligheten Men det är en oanvänd ödetomt nedanför parkens berg.
Hade protesterna blivit lika höga om ett norskt oljebolag byggt sin mack där? Knappast.
Motståndet mot minareter och moskéer och ökningen av hatbrott mot muslimer speglar bristen på integration, som hela vårt svenska samhälle får ta på sig.
Att i stället skylla sina egna problem på en påstådd motståndare är klassisk etnisk diskriminering.
Enklaste vägen att stilla människors oro och motstånd mot minareter är kanske just ännu fler moskéer.