Bilar bort, barnvagnar in? En ny trend som kan läsas i statistiken är att fler barnfamiljer bor i Göteborgs innerstad. Nu börjar partierna skriva om sina program för att locka också deras röster. Foto: Henrik Hansson
Bilar bort, barnvagnar in? En ny trend som kan läsas i statistiken är att fler barnfamiljer bor i Göteborgs innerstad. Nu börjar partierna skriva om sina program för att locka också deras röster. Foto: Henrik Hansson
Karl-Henrik Sax

Staden tillhör också barnen

Publicerad
Uppdaterad
Barnperspektivet är ett tungvrickande honnörsord som Göteborgs rödgröna politiker gärna svänger sig med.
På papperet betyder det att kommunala beslut ska granskas också utifrån hur stadens barn - och deras föräldrar - påverkas.
För att dessutom ringa in ytterligare väljargrupper har kommunalråden Anneli Hulthén (S), Kia Andreasson (MP) och Mats Pilhem (V) infört en rad andra perspektiv - på miljön, omvärlden i stort och sexuell likabehandling.

Men de rödgröna kommer att få hårdnande konkurrens.
Riksdagsman Lars Hjälmered (M), också göteborgare, avslöjade i GT i går det nya storstadsprogram som en arbetsgrupp inom Moderaterna jobbat fram.
Moderaterna måste börja tänka annorlunda om bilismen i storstäderna och satsa mer på kollektivtrafik, cyklister och fotgängare.

Partiet ska satsa hårdare på bättre kvalitet och tillgång i förskolan.
Föreslår arbetsgruppen som han leder. Prata om barnperspektiv.
Kraven är klart riktade för att locka över väljare från alla tre rödgröna partier.
Både Moderaterna och Socialdemokraterna förlorade storstadsväljare i senaste valet. Bägge partiernas valanalyser pekade på att det var unga familjer och småbarnsföräldrar, som tycker att Miljöpartiet eller Vänsterpartiet är bättre på att lyssna till just deras behov.
Men från att lyssna bättre och kräva mer är det fortfarande långt till praktiska förbättringar.

Ett dåligt exempel är de 470 nya lägenheter som nu byggs på gamla porslinsfabrikens tomt intill Backa-plan, och som politikerna vill se som en ny del av Göteborgs city.
Där blev inte plats för någon förskola åt alla barn som kommer att flytta in. I desperation(?) kläckte planerarna då idén om en central jätteförskola för stadsdelens alla barn, men som inte kommer att ligga på gångavstånd för alla.
Inte optimalt, ur barnens perspektiv.
Det har funnits ett ointresse att skapa stadsmiljöer som är bra för barn, menar S-politikern och kritikern Johannes Åsberg. Man skyller på att byggandet ändå är marknadsstyrt.
Men politiker kan också styra, om de vill.

Kommunen har parkeringsnorm som stadgar hur många bilar som måste få plats på tomten, där de ibland stjäl ytor som barn kunde ha lekt på.
Johannes Åsberg vill lansera ett nytt begrepp "lokalnorm". Politikerna ska på samma sätt kunna kräva att i varje nybygge ska avsättas ett visst antal kvadratmeter lokaler, för dagis eller annan närservice.
Politikerna har överraskats av en ny trend att också barnfamiljer väljer bort förortsvillan och vill bo i centrala lägenheter.
Norra älvstranden i Göteborg, och många andra liknande områden, planerades för medelålders och äldre par som sålt sina hus. Lekplatser fanns mindre behov av. Trodde man.

Även om det lär bli debatt om Hjälmereds förslag på moderatstämman i oktober så har de sått ett frö som ligger i tiden.
Fler partier är inne på samma linjer. Så skapas politik genom nya medborgargruppers krav underifrån, och partiernas behov att jaga så många egna röster som möjligt.
Resultatet kan bli en mänskligare stad. Sedd ur barnets perspektiv. Den tackar vi för.
Karl Henrik Sax
Karl Henrik Sax

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER