Inget barn gillar att tvingas byta skola mot sin vilja. Eller få ny lärare. Till och med att byta klassrum tar emot.
I Angered har hundratals arga föräldrar och elever protesterat högt. Hotat med skolstrejk. Buat ut politiker som försökte förklara sig.
Samma slags förslag om förändringar och nedskärningar har nu kommit för de kommunala grundskolorna i Göteborgs centrum.
Skillnaden i reaktioner är hittills som natt och dag.
Kring 30-40 föräldrar har dykt upp på informationsmöten i centrumskolorna och har - som tjänstemännen tycker - haft en bra och konstruktiv dialog.
I nordöstra Göteborg gjorde en konsult ett färdigt förslag som dängdes i huvudet på föräldrarna. Så har i alla fall demonstranterna uppfattat det.
Stadsdelsnämnd centrum har i stället handlat som en modern lärobok i demokrati och kommunikation, Hela fyra olika förslag har tagits fram. Men först efter offentliga möten, Facebookgrupp, med plats för synpunkter och där alla kunnat följa arbetets gång.
Föräldrarnas drömförslag finns naturligtvis med: att knappt förändra alls utan fortsätta i dagens skollokaler, med ännu bättre undervisning.
Ändå är grundorsaken till de föreslagna nedskärningarna samma. Eleverna har i vissa stadsdelar blivit för få för att fylla alla skollokaler, som kostar hyror trots att de står halvtomma. I Angered beror det på att nybörjarna blivit färre. I centrum på att majoriteten av högstadiets elever väljer privata friskolor i stället.
Det märkliga systemfelet är att om kommunens skolutgifter ökar, räknat per elev - till följd av färre barn i stora dåligt utnyttjade lokaler - så ökar också skolpengen till friskolorna per automatik. Även om de inte ens behöver extraslantarna.
Men förklara det sambandet för barn som kan tvingas byta skola och lärare. Eller för deras föräldrar. Stadsdelen Centrum har i alla fall försökt, medan dialogen startade snett i Angered.
Vilken linje som i slutändan är mest demokratisk kan ändå diskuteras. Våra politiker är valda just för att våga ta obekväma beslut som inte gillas av alla.
Men politiker är även beroende av väljarnas önskemål i vid mening. Vill folket att skolan ska fortsätta kosta tolv miljoner kronor mer än dagens anslag, som hände i Centrum i fjol, så får politikerna höja skatten eller spara in på annat.
Problemet är att politikerna ändå inte kan så noga veta, när stormöten bara samlar ett 30-tal av de mest engagerade föräldrarna. Den som vill påverka måste vara beredd att ställa upp och säga sin mening också mellan valdagarna. På det viset är hundratals ilskna demonstranter i Angered mer representativa.
Ska vi tippa hur det går med förslagen? Politikerna kommer att välja något av de billigare, även om en hel skola som Buråsskolan i Krokslätt måste läggas ner. Den är byggd för drygt 500 elever, i dag går där 296. Har föräldrarnas plånböcker något alternativ?
