SÄKERHET KOSTAR. Polisen vill ta betalt för bevakning av konserter typ U2 på Ullevi. Bilden är från förra sommaren. Men hur skiljer man det från vanligt ingripande eller spaning som är "gratis"? Foto: Tommy Holl
SÄKERHET KOSTAR. Polisen vill ta betalt för bevakning av konserter typ U2 på Ullevi. Bilden är från förra sommaren. Men hur skiljer man det från vanligt ingripande eller spaning som är "gratis"?  Foto: Tommy Holl
Karl-Henrik Sax

Karl Henrik Sax: Polis att hyra

Publicerad
Uppdaterad
Polisen vill börja ta betalt för att hålla ordning på offentliga tillställningar.
Hittills har följande publikfester kommit på tal, som tänkbara inkomstkällor:
Matfestivalen i Skövde i augusti. Arrangörerna räknar med att få betala 120000 kronor för bevakningen.
Sommarens musikfestival Way out West i Slottsskogen och konserter på Ullevi i Göteborg.
Kulturkalaset i Göteborg.
Örgrytes fotbollsmatcher.
Listan kommer från de senaste dagarnas nyhetsrapportering i GT, i andra tidningar och lokalradion. Den kan med tiden bli mycket längre. Och någon taxa har polisen ännu inte hunnit räkna på.

Det hela är inte konstigt. Inte ens någon nyhet, mer än i Västra Götaland. I flera andra län kräver polisen redan betalt.
Arrangörer som tjänar pengar ska inte kunna smita från skyldigheten att hyra in tillräckligt många egna vakter och i stället låta polisen, alltså skattebetalarna, stå för notan.
Polisen kan stödja sig på ordningslagen och på "förordningen om ersättning för polisbevakning" som har gällt ända sedan 1982. Där står klart att ersättning - inte bör - utan "skall" betalas om arrangemanget är i vinningssyfte.
Så långt är polisens rätt solklar. Men i praktiken är kravet inte lika självklart.
För var går gränsen mellan allmän insats och skydd av enskilt arrangemang?
En enda riskmatch i fotboll kan kosta Göteborgspolisen en halv miljon kronor. Högriskmatcherna, när klubbarna i förväg verkligen fruktar bråk, kan kosta mycket mer.
Ett svar kan vara: utanför arenan ska polisen jobba utan extra betalning, men innanför biljettspärren tickar taxan.
Men det håller inte, konstaterade länspolismästaren i Stockholm när frågan dök upp häromåret.

För när ordningen har blivit bättre på arenorna, och klubbarna har fått rätt att portförbjuda störande åskådare, så har bråken flyttat utanför.
Ordningen på allmänna gator tillhör polisens huvuduppgift som samhället redan betalar för.
Nästa problem är att polisen inte får ta betalt av ideella föreningar, även om också de gör vinst. Örgryte har bolagiserat sin fotboll - alltså betalningsskyldig. IFK Göteborg är en förening - då ska polisen bevaka gratis.
Det är en lucka i lagen som gör att Göteborgs kulturkalas skulle kunna bli betalningsskyldigt (vid sina artistscener) även om eventuellt överskott går till staden.
För formell arrangör på pappret är inte kommunen, utan turistbolaget Göteborg & Co.
Det brister också i samordning mellan Sveriges 21 polismyndigheter. Rikspolisstyrelsen har inga gemensamma riktlinjer.
Det kan alltså bli billigare att ordna konsert i en stad där polisen inte vill ha betalt, än i Göteborg.

Polisen i Göteborg behöver få in pengar. Men samtidigt bör polisledningen fundera en gång till på de krångliga taxefrågorna.
Många politiker tycker dessutom tvärtom, att polisen bör lägga ännu mer resurser på ungdomars fritidsverksamhet. Utan extra betalt. Just för att förebygga brott - som ändå är ordningsmaktens viktigaste uppgift.
Karl Henrik Sax
Karl Henrik Sax

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER