VARFÖR SÅ RÄDDA? Idén om ett nytt city med skyskrapor mitt i älven är ännu bara en skiss. Ändå har ingen av Göteborgs toppolitiker vågat kommentera. Vi behöver mera vågad debatt.
VARFÖR SÅ RÄDDA? Idén om ett nytt city med skyskrapor mitt i älven är ännu bara en skiss. Ändå har ingen av Göteborgs toppolitiker vågat kommentera. Vi behöver mera vågad debatt.
Karl-Henrik Sax

Fräckt vågat

Publicerad
Uppdaterad
Håkan Cullberg, 64, är göteborgsarkitekten vars byrå redan förgyllt staden med jättebion Bergakungen och Konstmuseets tillbyggnad, bägge så skickligt anpassade till omgivningen att de knappt syns.
Nu har den slagit till med en helt motsatt vision. 15 000 bostäder i en skog av hus på trånga Bananpiren mitt i älven. Höghusen ska ge stan en ny silhuett. Göteborgs Manhattan, skrev GT träffande i går.

Oavsett vad du tycker så är idén fantastisk. För det fenomenala är att arkitekter vågat lägga tid på ett obeställt privat förslag med tanke på den tröghet som förlamar byggdebatten i Göteborg.
Just såna här visioner saknas alltför ofta, vem som än står bakom dem. Nytänkande har sällan släppts fram av politikerna, som ytterst beslutar om stadsplaner och bygglov.
Visst har Göteborg ändå under de senaste decennierna fått en rad nya paradbyggnader som vi i dag inte skulle vilja vara utan.
Operan, nygamla fotbollsstadion Ullevi och Universeum vid Korsvägen är några praktexempel.
Men föregicks de av någon debatt om placering och utformning? Mycket liten.
Fanns andra förslag? Nej, inte i slutändan.

Alla tre är exempel på uppgörelser som i praktiken gjordes upp mellan enstaka politiker, byggare och användare, redan innan nyheten presenterades för allmänheten.
Ibland blir resultaten bra ändå, trots brist på debatt, på avsaknad av alternativ och otillräcklig demokratisk insyn.
Men normalt har frånvaron av visioner och motförslag bromsat utvecklingen.
Så gick det med idén om höghus på Heden. Med de planerade studenthusen vid Skansberget.

Samma sak håller nu på att hända i striden om de rivningshotade landshövdingehusen på södra Gårda.
När politikerna märker motstånd - antingen från grannar i de tänkta områdena eller från andra politiker - så låter de frågan falla när diskussionen i stället borde fått fortsätta: Finns andra tomter i närheten där vi kan bygga i stället? Går det att utforma husen på annat sätt?
En stor del av skulden bör läggas på en trög formell beslutsordning.
Stadsbyggnadsfrågor är uppdelade på fastighets-, byggnads-, och trafiknämnderna - plus att också miljönämnd och kulturnämnd ska vara med på sina hörn och säga ifrån. Det händer att politiker röstar mot varandra trots att de tillhör samma parti, men sitter i olika nämnder.

Lösningen bör bli att skapa en enda stor samhällsbyggnadsnämnd.
Utredning pågår. Skynda på bara! Annars är risken stor att även projekt Södra älvstranden fortsätter dras i nya långbänkar.
Det räcker inte med enbart omorganisation, politikerna måste också våga locka fram fler alternativa förslag.

Göteborg behöver en stadsarkitekt
som kan ta initiativ och leda den debatten.
Snart står Göteborg inför den största omdaning som skett sedan holländarna byggde staden för 400 år sedan. För äntligen ska centrala Hisingen infogas i det nya city.
Det är klart att man måste rita gatunät och stadsplaner i nya city före själva husen.
Men logiskt sett borde resultat bli bäst om man skissar på gator och hus samtidigt.
Det är inte att binda sig i förväg. Det är att hålla många dörrar öppna.
Karl Henrik Sax
Karl Henrik Sax

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER