Karl-Henrik Sax

Debatt: EU bannlyser plastkassen?

Publicerad
Uppdaterad
Det här är ingen rötmånadshistoria. Men de vanligaste plastkassarna, som vi bär hem maten i, är riktiga miljöbovar, om de får skräpa ner naturen.
I värsta fall tar det flera hundra år innan de "ruttnar" bort.
Italien har därför infört förbud mot de vanliga polyetenpåsarna, sedan ett halvår tillbaka. Som första land i Europa.
Egentligen är det italienska förbudet också förbjudet, för det strider mot EU:s regler.
Men i stället har EU-kommissionen börjat fundera på att stoppa plastkassarna i hela Europa. Under denna sommar samlar den som bäst in argument för och emot.
Varje vuxen svensk använder i genomsnitt 300 plastpåsar per år, trots att många butiker tar betalt för dem.
Två kilo olja går åt för att tillverka ett kilo plast.
Vid tillverkningen bildas 75 000 ton koldioxid, varje år bara i Sverige.
Visserligen slutar många kassar som soppåsar och eldas upp i sopförbränningen. Men då bildas i stället farliga dioxiner.
Påsarna kostar alltså mycket mer än de två kronor som butiken brukar begära.
Finns alternativ blir förlusten dessutom knappt märkbar: tygkassar, papperskassar och påsar gjorda av litet mindre bärkraftig men nedbrytbar plast (som är tillåtna också i Italien).
Men huvudfrågan är ändå om vi alls ska införa förbud och straff? Gränsdragningarna kan lätt bli krångligare än nyttan.
Ska EU bara stoppa matkassar? Eller ingår också allt annat som förpackas i plast. Är det ens praktiskt möjligt att komma åt alltihop...
Är verkligen platskassarna de stora miljöbovar som samhället borde angripa i första hand?
Risken är stor att EU bara inför ett nytt snusförbud. Farliga cigaretter och röktobak är fullt tillåtna i hela EU men svenskt snus får inte säljas (med undantag för Sverige).
Tvärtom går det att bevisa hur de farliga plastpåsarna i själva verket är nyttigare än alternativen. Åtminstone än så länge, innan riktigt bra ersättningsplaster har forskats fram.
De miljövänliga nedbrytbara plastpåsarna, av den typ som hittills är vanligast, kan inte återanvändas och bli till nya plastprodukter.
Papperspåsar kräver mycket mer energi vid tillverkning.
Tygpåsarna görs ofta av billig bomull som inte kommer från ekologiska odlingar.
Vi miljömedvetna EU-invånare bör i stället nöja oss med att spara och återanvända gamla kassar.
Vi kan sluta klaga över att matbutiken tar betalat för påsarna med reklamtryck, för avgifter får oss i bästa fall att tänka efter och sluta slösa.
Däremot har nedskräpningen blivit ett jätte-problem i länder med sämre sophantering och där människor är mindre rädda om naturen.
Därför är det naturligt att Rwanda var ett av de första länderna som förbjöd platskassar. Men inte Sverige.
Karl Henrik Sax
Karl Henrik Sax

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER