De borgerliga partierna har förstärkt sin ledning i Göteborg, till drygt 55 procent av valmanskåren.
Ett maktskifte i kommunen ligger också inom räckhåll i höst.
Fast det blir i så fall tvärtom mot regeringen i Stockholm: rödgröna regimen kan tvingas lämna över till borgerliga alliansen på Börsen i Göteborg.
Sifos senaste väljarbarometer som kom i går handlar förstås inte om kommunalval, utan visar hur de tillfrågade skulle ha röstat om det varit riksdagsval för en vecka sedan.
Men trenden är samma som i övriga mätningar, från andra institut, de senaste veckorna. Alliansen närmar sig - och samma utveckling visar de icke offentliggjorda provmätningar som de borgerliga i Göteborg gör internt.
Nu är förstås kommunval och riksdagsval två olika valsedlar.
Ändå röstar de flesta väljare väldigt lika i bägge valen.
Så var det i Stockholm valet 2006. Skillnaderna mellan partierna i riks- respektive lokalval blev som mest några procentenheter hit och dit. Ungefär lika litet som en felmarginal i opinionsmätningarna.
Så slutade det också i Malmö för fyra år sedan.
Men så gick det inte i Göteborg förra gången. Socialdemokraterna var då sex procentenheter större i kommunen än i riksdagsvalet.
Den skillnaden har statsvetarna på universitetet kallat för Göran Johansson-effekten. I år ställer han inte längre upp på någon valsedel.
I huvudsak finns två anledningar till att väljare att röstar på ett annat parti i kommunalvalet än till riksdagen.
Det finns någon brännande kommunal stridsfråga. Så är det inte i Göteborg i år.
Eller också finns en folkligt populär politiker som lockar väljare över blockgränsena. Men i Göteborg är "efterträdaren" Anneli Hulthén (S) debutant som toppnamn i ett val.
Trenden borde alltså gå mot ett borgerligare Göteborg.
Vad vill då alliansen i Göteborg vinna lokalvalet med 2010?
Lokala alliansen kommer att betona att både Stockholm och Malmö nu växer snabbare, och skylla eftersläpningen på Socialdemokraterna. Stan behöver därför en mera aktiv mark- och byggpolitik, och en riktig stadsarkitekt, så att byggbara tomter kommer fram raskare.
De lovar att göra medborgarnas val av skolor och åldringsvård ännu friare.
De vill godkänna något fler P-platser än vad de rödgröna beslutat om.
Och de kommer att kräva ännu fler utbildnings- och praktikplatser för arbetslösa, bättre integration av invandrarna, fler poliser på gator och torg. Och detta är, som så ofta i kommunala valkamper, önskemål som de lokala politikerna inte kan styra - för detta hänger i huvudsak på vad regeringen och riksdagen i Stockholm beslutar.
Skillnaderna mellan blocken lokalt lär inte framstå som brännheta för de flesta göteborgare.
Just det bidrar till att göra också kommunvalet väldigt jämnt, spännande och utgången mera oviss än på många år.