Det har gått förvånansvärt mycket politik i pillertrillandet.
Men äntligen tror sig socialminister Göran Hägglund vara klar över hur privatiseringen av apoteken ska gå till. Efter lång tids grubblande.
Hurra! En stor frihetsreform, ropar till exempel folkpartiets riksdagsledamot Tobias Krantz.

Tja. Jublet kan diskuteras. De flesta apotek ska ändå bli kvar under statens gamla bolag. Bara knappt hälften ska säljas eller hyras ut till nya privata ägare.
Regeringen halvfegar efter oppositionens kritik och vågar inte skrota hela monopolet.
Men huvudsaken är naturligtvis servicen till kunderna. Kan den bli bättre? Syftet med alla sådana här avregleringar måste ju vara att gagna medborgarna.
Ja, regeringen är övertygad. Köerna ska minska. Öppettiderna kommer att bli generösare, och passa också folk som jobbar heltid och sent på kvällarna.
Andra länder, där apoteken alltid varit privata, har ju två- tre gånger så många apoteksbutiker som Sverige, räknat per invånare. Det har konkurrensen sett till.
Dessutom kommer du att behöva apoteket bara för att hämta ut recept. Huvudvärkspiller och andra receptfria läkemedel ska finnas att köpa också i vanliga livsmedelshallar, redan om ett år.

Men blir medicinerna billigare också? Regeringen tror bergfast så.
Nej, det är inte säkert. Tvärtom blev ju taxiresorna dyrare när den marknaden avreglerades. Ökad tillgång och kortare väntetid har ju också ett pris, som någon - vanligtvis kunderna - måste betala.
Apoteksmonopolet bort, var ett av alliansens vallöften. Men ivern blev för stor. Förslaget har fått arbetas om och har dragit ut på tiden. Orsaken är förstås att läkemedel inte är någon helt vanlig marknad.
Det behövdes garantier för att också mindre orter och glesbygden får behålla sina apotek och utlämningsställen, även om de inte råkar vara lönsamma.
Och eftersom 80 procent av alla mediciner är subventionerade, eller köps direkt till sjukhus, så krävdes någon form av priskontroll, så att inte statens pengar blir övervinster i ägarnas fickor.

Nu tror sig regeringen ha konstruerat vattentäta garantier.
Men ändå fortsätter socialdemokraterna att skälla. Privat ägande kommer att bli dyrare, tror Ylva Johansson (s).
Politik är visserligen ofta tro och tyckande. Men eftersom hon inte heller har några konkreta bevis så handlar det mycket om ideologiskt motstånd mot "fula" kapitalister.
I den striden har alliansen delvis kapitulerat, och vågar inte privatisera allt direkt. Regeringen hade naturligtvis kunnat göra tvärtom:
Släppt hela marknaden fri. Med fria medicinpriser.

Staten kunde fortsatt subventionera din medicin ändå med ett fast förutbestämt belopp. Vill apoteket ha mer så får du själv betala skillnaden. Så fungerar ju tandvården.
Apotek i glesbygd kunde få statsbidrag för att hålla öppet. Och statsbidrag för att sköta receptregister.
Sjukhusen kunde köpa in sin mediciner på anbud.
Så fixar samhället servicen i andra branscher. Och hävdar att vi tjänar på fri konkurrens. Varför trilla pillren annorlunda?
Regeringen verkar inte riktigt övertygad om sin egen ideologi.