Efter mutskandalen i Göteborg är åtalen i nästa stora bestickningsaffär klara, nu i Stockholm. Det gäller nationalarenabygget i Solna, och skiljer sig från Göteborgsaffären så tills vida att det inte gäller främst tjänstemän och chefer i kommunala bolag.
I Solna åtalas bland andra förre stadsdirektören Sune Reinhold samt kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Salminen (M).
Att Göteborg nu inte längre framhålls som svensk värsting vad det gäller kommunal korruption må vara en tröst för stadens ansvariga, men det är en klen tröst, för nu inte bara krackelerar utan raseras bilden av Sverige som ett korruptionsfritt land. Svenskarnas förtroende för politiker har fått om inte en dödsstöt, så i alla fall omfattande skador.
Men problemen finns inte enbart i storstäderna. I många mindre kommuner har invånarna funnit skäl att granska sina lokala politikers och kommunaltjänstemäns agerande i samband med satsningar på nya arenor, bostadsområden och andra omfattande byggnadsprojekt. I allt för många fall har kostnaderna skenat i väg och skattepengar flutit ut i en strid ström.
Det har vi flera exempel på bara i Västsverige.
Det ska genast sägas att det inte finns skäl att tro att det döljer sig olagliga ekonomiska transaktioner bakom samtliga dessa mindre lyckade projekt.
Samtidigt är det givet att konspirationstorierna frodas när kommuninvånarna ser hur den sociala servicen skärs ner för att storslagna satsningar kostar tre-fyra gånger mer än beräknat.
Resultatet blir att även hederliga politiker och tjänstemän blir föremål för misstankar som försvårar deras arbete och leder till ett ökat politikerförakt.
I viss mån har politikerna sig själva att skylla. Även de som inte varit inblandade i mutaffärer har indirekt hamnat i pinsamma situationer i och med att de sitter i till exempel styrelser för kommunala bolag - eller har partikamrater där. Det har lett till en tröghet då det gäller att ta itu med och ordentligt utreda de misstankar som förs fram.
Göteborg är ett belysande exempel: när mutskandalen avslöjades av GT gjorde stadens politiker i stort sett absolut ingenting - först när "Uppdrag granskning" tog upp fallet i tv tvingades de att reagera och låta åklagare undersöka saken.
Ska politikerna återvinna sitt förlorade förtroende måste de reagera snabbt och tveklöst när det framförs misstankar om bestickning i kommunala förvaltningar, bolag och nämnder. Och undersökningar ska göras av fristående instanser, om inte av polis i första hand så av auktoriserade revisorer eller andra som inte har några band med den aktuella kommunen.
Det är förklarligt om man i en kommun tycker det är obehagligt att dra i gång undersökningar av de egna politikernas och tjänstemännens eventuella brottslighet.
Men det är än mer obehagligt med ryktes spridning, ogrundade misstankar och anonyma anklagelser på internet.
Johan Wopenka