Har fått mer att göra. Socialkontoren i Västsverige betalade förra året ut avsevärt mer i socialbidrag än under 2008. En orsak är den ökade arbetslösheten - en annan att åtskilliga av de som tappade sin sjukersättning då sjukförsäkringsreformen började genomföras istället tvingats söka socialbidrag. Foto: Per Wissing
Har fått mer att göra. Socialkontoren i Västsverige betalade förra året ut avsevärt mer i socialbidrag än under 2008. En orsak är den ökade arbetslösheten - en annan att åtskilliga av de som tappade sin sjukersättning då sjukförsäkringsreformen började genomföras istället tvingats söka socialbidrag. Foto: Per Wissing
Johan Wopenka

Ett bidrag byts ut mot ett annat

Publicerad
Uppdaterad
Förra året betalade svenska kommuner ut 8,8 miljarder kronor i socialbidrag, rapporterar Socialstyrelsen. Det innebär en ökning med 20 procent jämfört med året dessförinnan.
Bland de kommuner som haft högst procentuell ökning finns flera i Västsverige. Tranemo uppges vara värst i landet med 105 procent; från kommunens sida hävdar man dock att den siffran inte är korrekt.
Västsvenska kommuner som fått gräva djupt i kassakistan är Herrljunga (85), Dals-Ed (82), Essunga (67), Bollebygd (64) och Sotenäs (60 procent). De ligger alltså högt över riksgenom-snittet.

Skillnaderna är dock stora. Det finns ett antal kommuner i Västra Götalandsregionen som placerar sig långt ner på listan med bara mindre höjningar: Karlsborg (7), Stenung-sund (8), Strömstad (10) och Åmål (14 procent).
Göteborg ligger strax över riks-snittet med sina 22. Samma siffra noterar Värmlands och Hallands län, medan Jönköpings når upp till 24 procent.
För tydlighetens skull ska påpekas att introduktionsersättning och bidrag till flyktingar inte är inkluderade i de här siffrorna.
Bakom de kraftiga ökningarna ligger självklart i första hand lågkonjunkturen med hög arbetslöshet. När ekonomin återhämtat sig ändras situationen - men det kommer att ta några år.

Socialchefen Bo Lundgren i Uddevalla kommun (47 procent) pekar dock i en intervju i Bohusläningen på en annan, bidragande faktor: sjukförsäkringsreformen, som har lett till allt mer restriktiva bedömningar hos Försäkringskassan. "De märks med ett större antal bidragstagare", konstaterar han.
Det står klart att många utförsäkrade fått sämre ekonomi än tidigare. Därtill finns ett gammalt problem, som nu aktualiserats och drabbar allt fler, nämligen att Försäkringskassans och sjukvårdens handläggningstider är dåligt samordnade.
Enskilda människor har hamnat i ett byråkratiskt vakuum sedan den ena parten fattat ett beslut, medan de tvingats vänta i veckor på besked från den andra. Under tiden står de utan pengar - och tvingas ta socialbidrag under en längre eller kortare period.
En rad artiklar i massmedia har berättat om sjuka människor, som - för att använda ett modeuttryck i sammanhanget - "hamnat mellan stolarna" och därmed försatts i en svår ekonomisk knipa, orsakad av myndigheterna.

Tanken bakom sjukförsäkringsreformen var god. Fler människor skulle komma ut i yrkeslivet, och slippa leva på bidrag. Men genomförandet har uppvisat betänkliga brister, som måste åtgärdas. Annars riskerar inte enbart enskilda personer utan även kommuner att hamna i en besvärlig ekonomisk sits.
Detta kan inte vara en överraskning för de ansvariga, men hittills har de uppvisat en beklaglig handlingsförlamning då det gäller att försöka lösa problemen.
Om resultatet av reformen blir att ett bidrag för många människor enbart byts ut mot en annat är föga vunnet. Och det lär inte heller ha varit regeringens avsikt med den.
Johan Wopenka

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER