I natt återgår vi till vintertid som det heter på tidsbyråkratiska.
Egentligen är det normaltid.
Klockan ska vridas bakåt en timme, och det blir därför ljusare i morgon bitti fast fortare mörkare framåt kvällen.
Sommartiden testades i Sverige redan 1916, eftersom de som bestämde tyckte att bönderna kunde arbeta längre på kvällarna.
Men varken bönderna eller korna gillade det ruckade tidschemat, så det hela lades på is fram till 1980 då sommartiden infördes under sex månader per år.
När vi kom med i EU la vi på en månad extra och numera är det hela till och med reglerat i svensk lag, Förordning 2001:127 om sommartid.

Detta innebär att två gånger om året går svenskarna tillsammans med en fjärdedel av jordens befolkning och vrider klockan först fram en timme och sedan på hösten tillbaka en timme igen.
Ingen frågar varför, framför allt inte svenskar.
Alla bara gör det.
När sommartiden lanserades var argumentet att det på så sätt gick att utnyttja ljuset längre och spara energi.
Men det finns ingen forskning som visar att tidsomställningen sparar energi.
På 1990-talet gjorde EU-kommissionen en beräkning på om det skulle gå att spara energi genom att förlänga sommartiden med ytterligare en månad. Det visade sig att besparingen skulle bli så marginell att det inte var lönt.
På den Svenska Energimyndigheten säger man att man ”sannolikt” sparat energi på den extra månaden. Men ingen vet.
Om vi sparar energi överhuvudtaget på sommartiden bör ställas mot de nya forskarrön som visar att just tidsbytet till sommartid stör den inre klockan hos många människor.

Kroppen har en inneboende dygnsrytm på 24 timmar. När den rubbas, blir sömnen lidande.
Enligt forskningsrapporten, som publiceras i ansedda tidskriften Current Biology, kan rubbningen i den biologiska rytmen påverka stora delar av befolkningen eftersom de går omkring outsövda.
Detta sin tur leder till sämre hälsa och kanske andra ännu okända konsekvenser för samhället.
– En timme hit och en timme dit spelar faktiskt roll, säger Till Roennneberg, som lett studien på 55000 centraleuropéer. För Tysklands del kan man jämföra det med att flytta hela befolkningen till Marocko på våren och hem igen när det är dags för vintertid.
Nedkokt är frågan alltså om sommartiden är bra eller dålig för människorna.

Fördelarna är mer dagsljus, kanske sparad energi och eventuella okända konsekvenser som kanske ger färre trafikolyckor eftersom det är ljusare längre.
Nackdelen är sömnrubbningar hos en stor del av befolkningen, vilket i sin tur leder till ohälsa och annat elände.
Det är alldeles för tidigt att kräva att sommartiden ska avskaffas, men vi måste våga fråga om den verkligen behövs.
Det är lätt att i dessa klimathysteriska tider stirra sig blind på en eventuell energibesparing och bortse från ohälsoeffekter.
Många frågor behöver svar. Vi måste veta för att väga samman för- och nackdelar.
Vi ska inte gå över till sommartid vanemässigt för att vi tror att det är bra för oss.
Är sommartiden skadlig ska den avskaffas.