Direkt kommunikation ger trygghet och värdighet i möten mellan människor.
För hörselskadade människor är det är oerhört värdefullt att möta människor i vårt samhälle som kan teckenspråk.
I dag kan inte elever som läser teckenspråk som språkval i grundskolan fortsätta lära det som modernt språk i gymnasiet och har därför inte möjlighet att få meritpoäng.
I dag räknar man med att det i Sverige finns cirka 30 000 människor som behöver teckenspråk i sin dagliga kommunikation.
Utöver döva är det flera andra grupper i samhället som använder teckenspråk eller delar av det.
Tecken används för att förstärka det svenska språket bland annat för individer med Downs syndrom, språkstörda, utvecklingsstörda med flera.
Teckenspråk är ett av språken som kan erbjudas inom blocket språkval i grundskolan. Elever väljer detta till årskurs sex och läser till och med nian. Däremot ingår inte teckenspråk i moderna språk i gymnasieskolan.
Alltså kan inte elever som läser teckenspråk som språkval i grundskolan fortsätta läsa det som modernt språk om de till exempel väljer samhällsvetenskapsprogrammet i gymnasieskolan. De kan i vissa fall läsa det inom det individuella valet som i dag uppgår till 300 poäng.
Men de har inte möjlighet att få meritpoäng, även om de vill avancera och läsa fler steg.
Dessa elever missgynnas och följden blir att färre elever väljer teckenspråk som individuellt val under sin gymnasieutbildning.
Elever som läser språk i grundskolan bör kunna fortsätta med sitt språkval i gymnasieskolan. Som exempel kan nämnas att Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, den enda skolan i landet med gymnasieutbildningar med inriktning mot teckenspråk för hörande, ser stora svårigheter med hur läget är i dag.
För att kunna arbeta vidare inför framtiden menar de att statusen på det svenska teckenspråket inom utbildningsväsendet behöver höjas och säkras.
I dag är det stor brist på personal som har teckenspråkskunskaper i de flesta yrken.
Förutom teckenspråkstolkar, lärare för döva eller lärare i teckenspråk är det i första hand behov av personal med sådana kunskaper inom vård och omsorg.
De elever som väljer teckenspråk är framtidens personal inom yrken där denna kompetens behövs. Skolväsendet måste möjliggöra och motivera fler elever att lära sig teckenspråk.
Det är viktigt med tanke på att öka tillgängligheten i samhället för människor med funktionsnedsättning.
Därför anser jag att kurser i teckenspråk för hörande i gymnasieskolan ska jämställas med moderna språk och ge meritpoäng från steg tre.
Därför har jag i denna fråga inlämnat en motion till riksdagen.
Ingemar Vänerlöv(KD) är riksdagsledamot
för Västra Götaland.
Av: Ingemar Vänerlöv (KD), riksdagsledamot för Västra Götaland.
