Den senaste Harry Potterboken låg ute på nätet ett par dagar innan den släpptes i boklådorna. Snabbt som en löpeld laddades den ner av beundrare världen över, inte för att läsas (en avfotograferad bok har en mycket liten läskapacitet), utan för att ses och beskådas.
Trots det, och trots att boken ett par dagar efter releasen laddats ner tusentals gånger i både läsbar pdf-upplaga och som ljudbok, så var den slut i de två västkustplacerade boklådor jag först försökte hitta den i.
Hur böckerna både fildelas och konsumeras som bok är bara ett exempel på att digital kopiering och konsumtion av en fysisk vara går ihop.
Hade vi i stället haft den lagstiftning som regeringen nu i sommar har lagt fram förslag om, så hade flera av Harry Potter-fansens personuppgifter, utan polisens inblandning, kunnat ha överlämnats direkt till upphovsrättsinnehavaren.
IPRED-direktivet som kommer från EU, kommer här att innebära att upphovsrättsorganisationer i form av film-, bok- och skivbolag, utan motpart, kan argumentera till sig personuppgifter efter ip-nummer, till så gott som vem som helst.
Med tanke på att de upphovsrättsmål som berört fildelning haft mycket tveksam bevisning, är detta förslag ett ordentligt kliv i från det vi i dag kallar för rättssäkerhet.
Det räcker bara att titta på de uppmärksammade domstolsfallen med fildelning i Borås, för att hitta skärmdumpar som bevismaterial, och uppenbart partiska personer som sakkunniga.
Den personliga integriteten glöms helt och hållet bort, till förmån för upphovsrätten. Den relativt nya inskränkningen av konsumentens äganderätt är enligt regeringen viktigare att värna om, än vanliga medborgares rättssäkerhet och den personliga integriteten.
Fildelare kommer att föras i företags register, utan att de själva får reda på det. Det kanske inte är så stor skada för de flesta, men vad händer när upphovsrättsinnehavare av Vit Makt-musik kräver sin rätt?
Vad händer med alla de som hamnar i registerna över fildelare och är helt oskyldiga? Vad händer när fildelarregisterna används för att spärra fildelares informationstillgång på nätet?
Vad som skall uppnås med hårdare lagstiftning gentemot olagligt kopierande är också oklart. Fildelare betalar redan i dag mer för kultur än vad en som inte fildelar gör.
De som möjligen förlorar på fildelningen är skivindustrin som inte längre kan sälja samlingsskivor med efterföljande tresiffriga nummer. Tekniken kring fildelning utvecklas samtidigt, vilket gör möjligheten att ens spåra ip-adresser, svårare.
Om upphovsrättsindustrin lagt resurserna på att hitta andra sätt att sälja i stället för på jakten på de olagliga kopierarna hade vi kanske inte stått inför en rättsosäker lagstiftning på upphovsrättsområdet. Fildelningstekniken finns och används på upphovsrättsskyddade verk oavsett om det är lagligt eller ej.
Det är dags att göra det lagligt.
Johanna Nylander
Johanna Nylander är student och
bloggar på www.frihetfildelningfeminism.se
