Vänsterns argument för höga skatter bygger på att de först målar upp en bild av att inkomstskillnaderna är betydligt större än vad de egentligen är. Kan vi utmana den bilden med en mer realistisk verklighetsbeskrivning så är halva segern vunnen.
Wanja Lundby-Wedin klagade nyligen på Aftonbladet debatt att mer än 70 procent av jobbskatteavdraget har tillfallit den halva av befolkningen som har höga inkomster.
Mona Sahlin har samtidigt påstått att den rikaste tiondelen har fått lika mycket som 60 procent av befolkningen i skattesänkningar.
För att kunna föra fram dessa budskap har LO och Socialdemokraterna fått vrida och vända på statistiken.
De har lyckats definiera den som tjänar 19700 kronor per månad, exempelvis en förskollärare, som att tillhöra "den rikaste halvan" av befolkningen.
På samma sätt finns inget stöd för vänstertesen att vi kan förbättra välfärden genom att beskatta de rika ytterligare.
Värnskatten leder redan till att Sverige har världens högsta marginalskattesats. Det är en skatt som bara drar in tre promille av skatteintäkterna brutto och troligtvis inget alls netto. För varje krona skatten drar in förstör den helt enkelt två, varav en ändå skulle betalas in i skatt.
Att värnskatten ger så lite beror påatt fåär"rika"i någon egentlig mening i Sverige.
Inte ens konfiskation av alla inkomster från de drygt 38000 personer som tjänar över en miljon kronor om året skulle räcka till mer än att finansiera välfärden en vecka om året.
Inte heller förslagen att återinföra fastighetsskatt och förmögenhetsskatt skulle leda till nämnvärda intäkter, utan är mest till för att markera mot "fel människor" vars hus är värda lite mer.
Vi måste alltid hålla i sinnet att den genomsnittliga arbetaren inte bara betalar tre av tio intjänade kronor i synliga, utan också lika mycket i osynliga, skatter. De med högre inkomster betalar ännu mera.
Inräknad synliga och osynliga skatter så får den höginkomsttagare som ökar sin inkomst med 100 kronor bara behålla 26 kronor.
Sanningen är att Sverige präglas av en mycket sammanpressad inkomststruktur. Redan den som har kvar 27000 kronor i månaden tillhör den rikaste tiondelen av inkomsttagarna. Det finns få riktigt rika personer i Sverige och de som tjänar bra betalar redan mycket höga skatter.
Varje seriös politiker som vill driva upp offentliga utgifter inser att det i slutändan blir vanliga inkomsttagare som får stå för notan.
Varför inte i stället fokusera på att hushålla bättre med de miljarder och åter miljarder som vi redan betalar in i synliga och dolda skatter?
Då kan skatten sänkas för såväl läkare som sjuksköterskor och pensionärer.
Nima Sanandaji
Arvid Malm
Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan Captus
och utredare hos Skattebetalarna.
Arvid Malm är chefsekonom hos Skattebetalarnas förening.
