Forskning och evidensbaserad kunskap leder till bättre beslutsunderlag och förbättrar hälsovården, menar Världshälsoorganisationen WHO. God kunskap är viktigt för att ge bra hälsovård åt personer med funktionsnedsättningar.
Därför är forskning centralt både sprida kunskap kring funktionshindrades hälsa inom den breda allmänheten och inom de verksamheter som är till för personer med funktionsnedsättningar.

Personer med funktionsnedsättningar är också ofta exkluderade och uteslutna ur forskningsprocessen. Därför måste brukare få utrymme att medverka i forskningen. Till och med en sådan bagatell som dåliga transporter utesluter många från att kunna delta vid forskarmöten.
I rapporten listas ett antal frågor som vi måste få bättre kunskap om, det gäller hälsotillstånd hos personer med funktionsnedsättningar. Vi behöver också veta mer om hur sociala och miljöfaktorer påverkas deras hälsa. Slutligen måste man undersöka bemötande inom hälso- och sjukvårdssystemet i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning för respektive inte får hjälp.
Funktionshinderforskningen måste också enligt rapporten undersöka kvalitet i bemötande inom hälsovården.

I rapporten tecknas en bild av hur det ser ut i många andra länder. Men flera av dessa punkter har relevans även för vårt land. Vi anser att man till exempel måste undersöka hur de själva upplever den hjälp de får respektive inte får men som de själva anser sig behöva.
Denna WHO-rapport är ett välkommet bidrag till kunskapen om personer med funktionsnedsättningar och deras hälsovårdsbehov.

Jörgen Lundälv
Docent i socialt arbete

Per-Olof Larsson
Funktionshinderforskare.

Skribenterna är verksamma vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.