Varför säger alla "tack" hela tiden?
Hur beställer jag tid på vårdcentralen?
När får jag delta i riksdagsval i Sverige? Gäller mitt körkort
här? Varför anses det fint att "tacka för senast"?
Listan med frågor är oändlig.
Som nyanländ invandrare i Sverige är det mycket som är självklart men minst lika
mycket som inte är det. En kurs i samhällsorientering kan bli ett bra stöd och underlätta
integrering.
I utredningen ”Sverige för nyanlända”, som överlämnades till regeringen den 20 maj, framhåller utredaren Erik Amnå att folkbildningens metod för inlärning skulle passa särskilt bra för kurser i samhällsorientering. Dialog, reflektion och inflytande
ska vara viktiga inslag i samhällsorienteringen.
Det borde därmed vara naturligt att kommunerna vänder sig till studieförbunden som
redan arbetar på det sättet.
Samhällsorienteringen ska kompletteras med undervisning i svenska språket. Redan i dag bedriver studieförbunden SFI-undervisning med goda resultat, på uppdrag av kommunerna.
Cirkelpedagogiken innebär inte bara att informera och lära ut, utan är främst en metod för att säkerställa att deltagaren verkligen förstår och tar med sig nya insikter och kunskap.
Enligt Folkbildningsrådets undersökning bland 10 800 studiecirkeldeltagare år 2008 uppgav 94 procent att de förbättrat sina kunskaper och färdigheter via studiecirklar.
Säg den utbildningsanordnare som kan slå den procentsatsen!
Samma undersökning visar också att cirkeldeltagare med utländsk bakgrund värderar studiecirkelns betydelse ännu högre än deltagarna med svensk bakgrund. En förklaring till det kan vara att möten som sker i studieförbundens vardagsnära miljö fungerar som en trampolin till det svenska samhället.
Människor med olika bakgrund och erfarenheter träffas i cirkeln, i kafferummet eller på
väg till och från kurslokalerna. Spontana samtal bygger nätverk som ökar möjligheterna
att hitta jobb eller utbildning.
Möten skapar också engagemang i till exempel fotbollsföreningen, kyrkan eller koloniområdet. I begreppet nyanlända inkluderar Erik Amnå inte enbart de cirka 10 000 nyanlända flyktingarna som kommer till Sverige varje år, utan även de 300 000 personer som årligen beviljas uppehållstillstånd i Sverige på minst ett år. Det är bra.
Men vi menar att kurser i samhällsorientering även skulle kunna erbjudas till ännu fler
grupper i samhället. Det finns exempelvis personer med utländsk bakgrund som har levt länge i Sverige men fortfarande upplever att de inte har ”hittat rätt”.
Individer som av olika anledningar lämnat skolan i förtid kan också ges denna chans till fördjupning i samhällsorientering.
Låt studieförbunden ta sig an uppdraget att utforma och genomföra kurserna i samhällsorientering.
Vi är bra på det och vi vill gärna göra det!
Maicen Ekman
Maicen Ekman är generalsekreterare
för Folkbildningsförbundet
– studieförbundens intresseorganisation