Björn Brorström, rektor för Högskolan i Borås
Björn Brorström, rektor för Högskolan i Borås

Debatt: Forskare i väst behöver också pengar

Publicerad

Det hävdas ofta att upplevelser, design, konstnärliga uttryck och kreativt skapande får en allt viktigare betydelse för samhällsekonomin. I möten mellan funktion och form, mellan användbarhet och estetik, skapas inte bara ekonomisk växtkraft och potential för innovationer, utan i bred mening kulturella och samhälleliga mervärden.

Ett viktigt gränssnitt i sammanhanget löper mellan vetenskap och konstnärligt skapande. Detta faktum underströks för ett par år sedan genom inrättandet av konstnärliga forskarexamensrättigheter. De forskarutbildningar som finns i Göteborg och Borås kompletterar varandra och utgör en väsentlig nationell resurs.

I dagarna har tre konstnärliga högskolor i Stockholm offentliggjort att de är villiga att gå samman. Ett viktigt mål med en sådan allians sägs vara att stärka den konstnärliga forskningen. De tre högskolorna villkorar emellertid sitt sammangående till att det i statsbudgeten görs en årlig satsning om 50 miljoner kronor på den nya myndigheten.

Högskolan i Borås välkomnar att fler aktörer vill etablera konstnärlig forskning. Emellertid vore det en bakvänd ordning om en årlig satsning gjordes i Stockholm, utan att motsvarade resurser sam­tidigt satsas på de lärosäten som med framgång har kvalitetsprövats av högskoleverket och bedriver konstnärlig forskarutbildning. De framgångsrika miljöerna i Lund, Göteborg och Borås borde prioriteras för att få möjlighet till ytterligare internationell slag- och lyskraft.

Ett förhållande som särskilt måste beaktas är att Västsverige är underförsörjt med resurser för forskning jämfört med Öresunds- och Stockholmsregionen.

Vid Högskolan i Borås har den konstnärliga forskningen ett nära samarbete med mode- och textilnäringen. Ett mått på dessa branschers betydelse för Sverige är att exporten inom området överstiger det sammanlagda värdet av vår musik-, vodka- och stålexport. Till bilden hör att textilt material i ökad utsträckning används i andra branscher, till exempel i medicinskt motiverad teknikutveckling och i fordonsindustrin.

Den textila verksamheten vid Högskolan i Borås har en bredd som har få motsvarigheter internationellt. Denna nationellt sett unika miljö skulle få ytterligare vind i seglen genom en långsiktig och substantiell satsning från statsmakternas sida.

Med motsvarande investeringar i den dynamiska miljö som finns vid Göteborgs universitet, skulle Västsverige ytterligare positionera sig internationellt.

Har vi råd att inte tillvarata en sådan möjlighet?

 

Av: Björn Brorström, rektor för Högskolan i Borås

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER