Debatt: Fler nya läkare ger inte bättre, snabbare vård

Publicerad
Uppdaterad
Utbildningsminister Jan Björklund annonserade i tisdags en satsning på fler platser på läkarutbildningen för att komma till rätta med sjukvårdens personalbrist.
Fler examinerade läkare löser inte vårdens problem om kvalitet får stryka på foten för kvantitet.
Sverige har dessutom redan hundratals examinerade läkare som arbetar under tillfälliga vikariat i väntan på allmäntjänstgöring (AT) och specialisttjänstgöring (ST).
Bristen på legitimerade läkare och på specialistläkare är akut i Sverige - det är ett verkligt behov som måste tillgodoses.

Vi välkomnar en satsning på fler läkare, men ett ökat intag på läkarutbildningen kräver en motsvarighet i form av fler utbildningsplatser på AT- och ST-nivå.
I våra utvärderingar av läkarutbildningen (gjord av Medicine studerandes förbund) ser vi redan konsekvenserna av det ökande antalet läkarstudenter:
En försämrad klinisk utbildning.
Kvalitetsmåtten störtdyker.

Läkarstudenter får utföra färre praktiska moment, får sämre handledning och får träffa färre egna patienter.
Läkarstudenters praktiska kompetens blir lidande av de senaste årens stora studentgrupper, och vilken patient vill träffa en läkare utan kliniska färdigheter?
Det krävs en satsning på fler handledare, fler utbildningsplatser och fler undervisningskliniker.
Vill vi i Sverige utbilda fler läkare bör vi göra det först när vi är säkra på att kvaliteten inte blir lidande.

Men är det verkligen underläkare som Sverige lider brist på? Svaret är nej.
Det är legitimerade läkare och specialistläkare som saknas i sjukvården i dag, och det åtgärdas inte av fler examinerade läkare så länge antalet AT- och ST-platser inte ökas i motsvarande omfattning.
Här måste landstingen ta sitt ansvar, för redan i dag väntar hundratals examinerade läkare på platser - ett sant slöseri med tid, resurser och kompetens.

Vi välkomnar fler duktiga kolleger till ett oerhört givande yrke. Men vi accepterar inte att det utbildas fler läkare till priset av att kompetensen i vården sjunker, att examinerade läkare får sin vidareutbildning fördröjd, och att svenskarna får fortsätta att vänta på specialistläkarvård.
Det är ett oförsvarligt slöseri med samhällets resurser.

Anders Lundberg
Läkarstudent och förbundsordförande i
Medicine studerandes förbund.

Madeleine Liljegren
Läkarstudent och vice ordförande,
Medicine studerandes förbund.

Lena Ekelius
ST-läkare och ordförande i
Sveriges yngre läkares förening.

David Svaninger
AT-läkare i Borås och ordförande i
Svenska läkaresällskapets kandidatförening.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER