Allt oftare kan vi läsa i tidningarna om oroligheter på våra skolor. Många barn känner sig otrygga och många lärare tycker att läraryrket har blivit mycket mer krävande de senaste 20 åren. Antalet barn som söker sig till psykiatrisk sjukvård har ökat kraftigt under 2000-talet. Samtalen till BRIS har mer än tredubblats de senaste fem åren

Ovanstående problem är mycket komplexa och har inga enkla lösningar. Vi anser dock att konceptet med klassmorfar använts alldeles för lite här i Göteborg.
En klassmorfar är en person som varit långtidsarbetslös och vill hitta tillbaka till arbetsmarknaden. Deras uppgifter i skolan skall inte ersätta den ordinarie personalens arbetsuppgifter. Vanligtvis arbetar en klassmorfar som ett stöd åt eleverna/lärarna på lektionerna eller som rastvärdar.

Klassmorfar har nu funnits sedan 1996. Flera utvärderingar har gjorts och är entydigt positiva. Stockholms universitet har utvärderat verksamheten och kommit fram till att barnen blir tryggare och lektionerna blir lugnare med en klassmorfar i klassrummet.

Det har också visat sig på skolor i Göteborg som har klassmorfar att såväl skadegörelse som mobbning har minskat markant.
Personalen i skolan domineras i hög grad av kvinnor, speciellt på låg- och mellanstadiet. Många barn lever dessutom ensamma med sina mammor. Här har klassmorfar en mycket viktig funktion att fylla som manlig förebild.
Många kommuner i Sverige har satsat på att anställa klassmorfäder, men i Göteborg går det väldigt trögt, framförallt inom den kommunala skolan. I Göteborg arbetar 27 personer som klassmorfar, av dessa jobbar fem i kommunala skolor och 22 i friskolor.

Vi anser att de kommunala skolorna borde uppmärksamma fler klassmorfäder, för de gör troligen mest nytta där. De kommunala skolorna har störst andel av de socioekonomiskt svaga barnen som bäst behöver en klassmorfar.
En orsak till det svala intresset från kommunen kan vara hur de ekonomiska bidragen från staten fördelas. Tar man emot en klassmorfar får arbetsgivaren 225 kronor varje dag som anordnare från arbetsförmedlingen.

I de privata skolorna går dessa bidrag rätt in i den operativa verksamheten. Men i kommunen är det Park och naturförvaltningen som administrerar pengarna, endast 50 kronor går tillbaka till skolan som anställer en klassmorfar, resten av pengarna försvinner i kommunens "svarta hål". Vi anser att det mesta skall gå ut till verksamheterna som intentionen med dessa bidrag är. Om man gör det kommer troligen intresset att öka från de kommunala skolorna att ta emot och att anställa fler klassmorfäder.

Med många klassmorfäder skapar vi "vinn-vinn" effekter. Vi får en ökad trygghet i skolan och fler långtidsarbetslösa får chansen att komma in på arbetsmarknaden.

Bo Andersson
Ledamot i SDN Norra Hisingen (FP)

Kent Wetterskog
Ersättare i Sociala resursnämnden (FP), samt projektledare för Klassmorfar i Storgöteborg