Vi som står i fast förankring i den svenska landsbygden, med alla de utmaningar som detta kräver, blir både upprörda och ledsna över de två minkutsläppen under den senaste veckorna. Vi tar gärna debatten om hur svensk djurhälsa kan utvecklas från gris till mink. Däremot är det dags att sätta ned foten och betrakta aktivisterna, som ligger bakom dessa illdåd, på ett nytt sätt. Det är inget annat än en förföljelse som saknar motstycke.
I SVT-programmet Debatt 7/10 hade jag möjligheten att möta några av aktivisterna. Alla hävdar att de inte är inblandade i minkutsläpp, men hela retoriken utgick från att det var deras rätt att bestämma vad som är rätt och fel i samhället. Ingen annans.
Det var så snedvridet att hade det inte varit för att aktivisterna orsakade så mycket lidande för djuren och ekonomisk skada för ägarna så skulle man kunna betrakta det som ungdomligt oförstånd.Nu är det inget annat än ett hot mot samhället och ska betraktas därefter.

Nolltolerans mot vanvård av alla husdjur är det enda rimliga och vi är glada att fler och fler ansluter sig till den linjen. Vi kan inte se svensk minknäring isolerad från världens strängaste djurskyddslagar. Men vi vill inte bedriva vårt utvecklingsarbete mot dem som utför kontroller utan tillsammans med dem. Det är bara så vi kan utveckla oss än bättre och tillvara ta de krav som vi, med all rätta, ställs inför. Men de som säger sig värna djurens väl och ve är de som genom utsläpp ställer till mest lidande. Minkar som släpps ut svälter ihjäl, blir påkörda och orsakar en ekologisk katastrof i närområdet. Enskilda minkutsläpp är en polisiär fråga men givet att en hel näring utsätts så är det en politisk hantering som måste till. Vi är därför tydliga i våra krav till justitieminister Beatrice Ask: Det måste sättas upp en speciell central grupp hos Polismyndigheten i Blekinge/Skåne, för bevakning av minkfarmarna. Polisiär underrättelsetjänst, om de inte redan gör det, måste sättas in.  Det krävs en större kartläggning av de hot som pågår. I detta är mink bara en del. Här bör Rikspolisstyrelsen återkomma med en rapport som belyser problemets storlek

Vi har även fått i uppdrag av Jordbruksverket att komma med förslag och synpunkter kring en åtgärdsplan för att säkerställa djurskyddet vid minkfarmar.
Tanken är att resultatet ska sammanfattas i ett djuromsorgsprogram. Detta är ett arbete som vi är mitt uppe i just nu och lägger stor vikt vid.
Det är så man utvecklar svenskt djurskydd, genom dialog och ständiga förbättringar, inte genom ständiga påhopp, minkutsläpp och skadegörelse av en organiserad rörelse som inte låter demokratiska fattade beslut stå i vägen för sin uppfattning.
Det är en ordning som vi inte längre kan acceptera.

Jörgen Martinsson är vd för Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund.