En av försommarens hetaste debatter handlar om utifall välfärdssektorn har dränerats på personal under det senaste året eller inte. Debatten tog sin ansats i Socialdemokraternas kampanj där det hävdas att 25000 jobb har "försvunnit" i välfärden under det senaste året. Reaktionerna har varit kraftiga från många håll. Ett av de starkaste argumenten har varit att en stor del av dessa 25000 jobb egentligen handlar om att offentligt driven verksamhet har växlat över till att drivas i privat regi. Ny arbetsgivare men samma jobb, samma offentliga finansiering och samma medborgare som elever, patienter och vårdmottagare.Att jämföra sysselsättningsdata mellan olika år är alltid vanskligt och för den oinsatte blir det ofta fel liknande det Socialdemokraterna gjorde.

Men för alla svenskar som faktiskt ska gå till valurnorna är detta naturligtvis en viktig debatt. Frågan alla ställer sig är vad vi får för våra skattepengar. Hur har egentligen Sveriges alla kommun- och landstingspolitiker klarat av sitt uppdrag, kanske speciellt under den ekonomiska krisen?

Denna fråga besvaras dock inte med det som kanske är mest uppenbart, alltså inte med hur många personer som arbetar i skolan, vården eller omsorgen.
Det som är relevant är i stället hur många timmars arbete som landets alla lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare utfört. För att få en korrekt bild har vi därför gjort specialberäkningar av SCB:s arbetskraftsundersökning för första kvartalet i år med samma period i fjol. Uppgifterna avser samtliga personer i arbete, det vill säga såväl verksamhet i offentlig regi som i privata företag. Beräkningen visar att under en genomsnittlig vecka i januari, februari och mars i år arbetades det 430000 timmar mer än under motsvarande period 2009. Med en genomsnittlig veckoarbetstid på 40 timmar motsvarar det 11000 personer fler som jobbade i skolan, vården och omsorgen i år.

Hur kan denna uppgift skilja sig så markant åt från de som Socialdemokraterna redovisar?

För det första har de inte tagit hänsyn till den strukturomvandling som sker. Det senaste året har hela 181 nya vårdcentraler etablerats och 377 omsorgsföretag är verksamma i landets kommuner genom lagen om valfrihet.

För det andra tycks det ha gått Socialdemokraterna förbi att sjukfrånvaron faktiskt faller i rask takt.

För det tredje har den genomsnittliga överenskomna veckoarbetstiden ökat signifikant. Även detta är en utveckling som Socialdemokraterna torde ha uppmärksammat eftersom de så kraftfullt kräver rätt till heltid.

Till Sveriges alla väljare vågar vi därför säga att skolan, vården och omsorgen faktiskt har varit tätare bemannad under inledningen av detta år än under motsvarande period i fjol. Den växande skaran välfärdsföretag är en stark länk i denna viktiga samhällskedja.

Till Socialdemokraterna vill vi däremot säga att ni nog bör göra er hemläxa lite bättre nästa gång ni vill ta hem politiska poänger och kanske en ursäkt kanske är på sin plats till landets privata vårdgivare?

Hans Dahlgren är näringspolitisk chef för Vårdföretagarna/Almega.