Hagaparken. En av platserna för Västlänken-stationerna. Foto: JONAS TOBIN
Hagaparken. En av platserna för Västlänken-stationerna. Foto: JONAS TOBIN
Csaba Perlenberg

Västlänksmotståndet möter motstånd

Publicerad

Västlänksmotståndarna hittade inget stöd hos Länsstyrelsen. Kampen går säkerligen vidare.

Vilket fantastiskt år det varit för Västlänksmotståndet”, utropade samordnaren för Stoppa Västlänken Nu Mats Lövgren nyligen i en nyårskrönika på Facebook. Om det inbegriper Länsstyrelsens avslag på överklagandena gällande detaljplanen från bland annat Gårdagruppen, Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet och Föreningen Nej till Västlänken som nedkom den 21 december 2016 är dock oklart. 

 

Däremot skriver Carina Bulić, utredare vid Stoppa Västlänken Nu och kassör vid nätverket Skona Göteborg, om Länsstyrelsens beslut i samma FB-grupp några dagar tidigare. Länsstyrelsens avslag viftas bort som att det var ”fullkomligt väntat, med tanke på Länsstyrelsens gullande med Trafikverket tidigare i processen”. Bulić menar till och med att det är helt meningslöst att överklaga till Länsstyrelsen - trots att flera anti-Västlänksgrupper alltså ändå tyckt det varit mödan värt.

 

På en uppdatering på hemsidan för Skona Göteborg hävdas att ”Länsstyrelsen förde inga juridiska resonemang utan motiverade sitt beslut med ”ökad järnvägskapacitet och regionsförstoring”, vilket som de flesta vet, inte blir fallet med Västlänken."

 

I skälen för Länsstyrelsens beslut konstateras tydligt att Länsstyrelsen inte kan pröva ”Trafikverkets överväganden om behovet av Västlänken kan nu prövas eller den grad samhällsnytta som projektet medför”. Länsstyrelsen ”kan i princip inte heller ersätta den antagna detalj- planen eller ändringarna av befintliga planer med ett annat beslut som skulle innefatta alternativa lösningar för kommunikation eller andra lokaliseringar.

 

Länsstyrelsen har endast kunnat bedöma antagandebeslutet i Göteborg fullmäktige i förhållande till plan- och bygglagen och har endast kunnat välja att i sin helhet fastställa eller upphäva detaljplanen.

 

Länsstyrelsen fastställde i sitt beslut att det endast var Föreningen Trädplan Göteborg som har haft rätt att överklaga enligt miljöbalken. Gårdagruppen, Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet och Föreningen Nej till Västlänken har inte haft rätt att överklaga då deras huvudsakliga ändamål inte har bedömts vara att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen. Därmed avvisas deras överklaganden i sin helhet. Länsstyrelsen menar också att den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts är godtagbar och att ”övrig utredning på ett nöjaktigt sätt beskriver ändringsbeslutets innehåll och konsekvenser”.

 

Däremot fastslår Länsstyrelsen att dess tidigare bedömning att Västlänken alltjämt kommer att ”påtagligt påverka och skada det riksintresse för kulturmiljö som finns i anslutning till Västlänken” kvarstår. Däremot menar Länsstyrelsen att det är en fråga som bör hanteras inom ramen för prövningen av dels järnvägsplanen, dels den prövning av 9 och 11 kap. inom miljöbalken som just nu pågår.

 

Länsstyrelsen menar dock att ”Förlusterna av kulturmiljön är påtaglig men nödvändig för att utveckla regionen i riktning mot ett samhälle med mindre utsläpp av växthusgaser samtidigt som resor och transporter ökar.

 

Hur fantastiskt föregående år varit för Västlänksmotståndet borde avgöras utifrån faktiska resultat, inte utifrån ökat antal medlemmar i en Facebookgrupp. Och ur det perspektivet torde Länsstyrelsens tydliga besked vara tämligen nedslående för motståndet. Men skam den som ger sig!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER