Sätt eleverna bakom lås och bom i skolan i skolan, skriver Csaba Bene Perlenberg. Foto: SAS
Sätt eleverna bakom lås och bom i skolan i skolan, skriver Csaba Bene Perlenberg. Foto: SAS
Csaba Perlenberg

Sätt eleverna bakom lås och bom i skolan

Publicerad

Den svenska öppenheten är jättefin - men jättefarlig.

Sverige beskrivs ibland som fredsskadat. Måhända är det en aning raljerande beskrivning av ett utpräglat naivt tänk kring frågor som rör trygghet och säkerhet. I grunden är det uttryck för en liberal människosyn: öppenhet gynnar trygghet. Men trygghet och säkerhet är inte samma sak. Om detta blir vi gång på gång påminda.

Den nordiska öppenheten är med rätta omhuldad, men den har också kommit till ett högt pris: vi har förlorat en svensk statsminister och utrikesminister i situationer som möjligen hade kunnat avstyras om vår naivitet kring säkerhetsfrågor inte varit så smärtsam.

På område efter område faller det svenska trygg- och säkerhetstänket till föga: vad gäller politikers personskydd, vad gäller rikets säkerhet röande försvarspolitiken och även kring något så vanligt som de skolor där våra barn går.

SVT Västnytt rapporterar i dag att snart har alla elever på kommunala gymnasieskolor i Göteborg försetts med lås. Sedan ett par år tillbaka har ett medvetet säkerhetsarbete genomförts där skollokalerna under skoltid endast kan nås via passerkort. Obehöriga har ej tillträde.

I ljuset av den rasistiska hatbrottsattacken mot Kronans skola i Trollhättan som har sin ettåriga minnesdag på lördag, är det knappast en dag för tidigt. Fler skolor borde låsas.

Att förfasas över utvecklingen är en sund reaktion: elever ska inte undervisas i fort. Samtidigt: en skola är ingen allmän mötesplats. Det är elevers arbetsplatser där deras arbetsmiljö ska vara både trygg och säker. Öppet hus har man på bestämda dagar, inte löpande under skolåret.

Lås som kräver olika former av passeringslösningar, kod, kort, tagg eller fingeravtryck är ingen ultimat lösning. Det finns även risk för att det skapar en falsk trygghet, och lås är knappast en absolut garanti för att obehöriga ska kunna hållas ute. Det finns otalet antal skrämmande scenarier där ett passerkort eller tagg kan införskaffas under hot för den som verkligen är motiverad att göra skada. Men lås och skalskydd minimerar risken för att obehöriga rör sig i skollokalerna under rekognosceringsrundor, och kan även köpa ett par extra sekunder eller minuter för elever och personal att sätta sig i skydd och slå larm om det hemska är framme.

Dådet i Trollhättan skedde i ytterst olämpliga skollokaler, i direkt anslutning till verksamheter som allmänheten hade tillgång till: café, bibliotek, kulturverksamhet och medborgarcenter. Eleverna fick passera caféet på sin väg till matsalen. I en sådan miljö är det av förklarliga skäl svårt att hålla koll på vilka människor det är som rör sig i elevernas, barnens, närmiljö. Det var en oansvarig riskfylld miljö för barnen.

Kronans osäkra miljö var extrem, men principen är densamma: obehöriga människor bör inte ha fri tillgång till skollokaler, vare sig på grundskolenivå eller gymnasienivå. Riskminimering är A och O.

Skolmiljöer ska vara både trygga och säkra. Därför bör elever sättas bakom lås och bom under skoltid.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER