Foto: PELLE T NILSSON
 Foto: PELLE T NILSSON
Csaba Perlenberg

Kommunerna är inga terrorjägare

Publicerad

Kommuner måste få rätt förutsättningar för att hantera IS-hemvändarna.

Sveriges flathet och aningslöshet gällande återvändande IS-krigare förskräcker. Men det gör även förra veckans debatt om problematiken. Inte minst uppvisar diverse debattörer en överraskande flexibilitet inför det tillsynes för många besvärliga faktum att Sverige är en rättsstat. Vulgokritiken mot sociala insatser i förebyggande syfte eller i avradikaliseringssyften verkar basera sig på önsketänkande om det svenska rättsväsendets förmåga att leda terrorbrott i bevis. Och om terrorbrott inte går att bevisa är det i samtligas intresse att se till så att inte framtida brott begås, om misstanke för detta föreligger.

 

Den sorgliga sanningen är att den absoluta merparten av de hemvändande IS-terroristernas mordiska verksamhet i Syrien och Irak aldrig kommer kunna bevisas i en svensk rättegångssal - eller ens undersökas av svenskt rättsväsende. Det handlar om några av de svåraste och mest omfattande brottsutredningarna i svensk rättshistoria. De rättegångar och fällande domar som hittills inträffat i dylika ärenden har uteslutande varit avhängiga att de åtalade och dömda själva, oavsiktligt, försett åklagarna med bevismaterial genom inspelade videor och bilder. Domarna har varit övertygande - men torde också ha varit avskräckande för de som ännu inte förekommit i några brottsutredningar. Bevismaterial har troligtvis förstörts i stor omsträckning. 

 

I Sverige har regeringen lämpat över merparten av arbetet mot IS-resenärer på kommunerna. Men att avradikalisera våldsamma religiösa och politiska fanatiker tillhör knappast kommunal kärnverksamhet. Och även om det hade varit det så, verkar byråkrati och lagstiftning komma i vägen.

 

I söndagskvällens SVT Agenda sade socialtjänstarbetaren Bettan Byvald, som arbetar i Angered, att hon får mer information från pressens reportage och granskningar från Syrien och Irak, än vad Säkerhetspolisen tillgängliggör: "Liksom alla andra så kan vi se i media, ibland, bilder på våra kommuninvånare med en Kalasjnikov och en IS-flagga." Och vad värre är: "Vi får inte den informationen från Säkerhetspolisen att de kommer tillbaka."

 

Uttalandet är ingen överdrift: Exempelvis kunde Expressen/GT:s grävande reporter Kassem Hamadé i februari göra det som svenskt rättsväsende inte förmått göra: Att identifiera en syrisk man som mördades i Aleppo av tre IS-krigare från Göteborg, och ge bekräftelse till mannens dotter att han inte längre lever och hur han dog.

 

Bettan Byvalds reflektion bekräftar det som Göteborg Stads samordnare för våldsbejakande extremism i Göteborg sade till GT i förra veckan efter demokratiminister Alice Bah Kuhnkes infamösa intervju i SVT Agenda: "Vi har inte haft kontakt med en enda och vi har inte fått information från säkerhetspolis eller polis om en enda hemvändare."

 

I söndagskvällens Agenda menade regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism Anna Carlstedt att informationsproppen återfinns hos polisen ute i kommunerna. Justitieminister Morgan Johansson (S) erkände problemen och menade att lättnader för informationsflödet är på väg. Men fortfarande måste Säpo först utreda eventuella brottsmisstanker. Kommunerna får inte automatiskt information om att återvändare återkommit om sådan föreligger. Det måste ändras. 

 

Kommuner kan inte förväntas arbeta mot terrorism om de inte får rätt verktyg eller information.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER