Csaba Perlenberg

Förskolans personal ska ha synligt ansikte

Publicerad

Pappor har rätt att se vem som jobbar med deras barn.

Är en kvinnas rätt att bära ett diskriminerande klädesplagg större än en pappas rätt att se vem som arbetar med hans barn på förskolan?

Det är frågan som aktualiserats efter att Göteborgs stad har lagt ett föreläggande gentemot en fri förskola i Västra Hisingen där två anställda har burit niqab på jobbet. En av dem har sedan tillsynsenhetens anmärkning valt att säga upp sig då hon känt sig kränkt.

Göteborg Stad har inget förbud mot niqab i förskolor eller andra offentliga verksamheter. Ändå har staden utfärdat ett föreläggande mot den fria förskolan, delvis på grund av klädvalet.

- Det är oroväckande att kommunen kan lägga ett föreläggande mot en förskola, helt baserat på personalens klädsel, säger Mimmi von Troil, vd på paraplyorganisationen Fria förskolor i GP (22/12) och menar att föreläggandet inte har stöd i vare sig skollagen eller läroplanen. Därför anmäler hon nu Göteborgs kommun till Diskrimeringsombudsmannen.

Nu är niqab inte vilken klädsel som helst. En niqab täcker inte hela kroppen, som en burka. Däremot täcker den ansiktet och lämnar endast en springa för ögonkontakt.

Förskolan i fråga och organisationen Fria förskolor menar att användandet är begränsat till utomhusaktiviteter eller när kvinnorna i fråga riskerade att träffa barnens pappor vid lämning och hämtning. Det är en märklig relativisering.

Sverige är ett mångkulturellt land. Det är bra, men är heller inte utan sina utmaningar. Den svenska självbilden av öppenhet tillåts ibland glida över till en undanglidande position där företeelser som står i direkt kontrast till våra värderingar förväxlas med respekt och tolerans.

Tidigare i år riktades kritik mot Åhlens och H&M för att de marknadsfört och sålt klädesplagget hijab, slöja. Kritiker menade att det var att normalisera kvinnoförtryck. Oavsett vad ens åsikt om slöja än må vara, kan det i alla fall konstateras att det inte anonymiserar användaren.

Att företag och klädesmärken anpassar sig efter kundbehov är en spegel av den öppna värld vi lever i - och öppenhet är nyckelordet i sammanhanget. Det går alldeles utmärkt att argumentera för att hijab är ett naturligt inslag i en klädesbutiks sortiment och samtidigt vara emot en typ av heltäckande och anonymiserande klädsel som inte bara är förtryckande för den enskilda individen utan även diskriminerande för män och pappor som helt orättfärdigt utmålas som farliga.

Förskolor är inte bara en förvaringsplats med lek och stoj. Det är en pedagogisk verksamhet där barnen lär sig massor om både sig själva och sin omgivning. Att då sända signalen att en kvinna inte ska få visa sig fritt inför deras pappor är en orimlig och oönskad politisering av barnens vardag och har uppenbara konsekvenser för barnens uppfattning om jämställdhet.

Människor har rätt att klä sig hur de än vill, men inte var de än vill. Göteborg borde uppdatera sina regler.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER