Svår att ersätta. Den gamla Göta älv-bron måste ersättas - men med vad? Den nya, lägre bro Göteborgs politiker vill ha har mött kompakt motstånd från Vänernkommunerna i Västra Götaland och Värmland. Många vill hellre se en tunnel. Foto: Jan Wiriden
Svår att ersätta. Den gamla Göta älv-bron måste ersättas - men med vad? Den nya, lägre bro Göteborgs politiker vill ha har mött kompakt motstånd från Vänernkommunerna i Västra Götaland och Värmland. Många vill hellre se en tunnel.  Foto: Jan Wiriden

Brobygget – som splittrar Västsverige

Publicerad

Infrastrukturen är inte längre enbart en huvudvärk för Göteborgs politiker - den har utvecklats till en ren plåga.

Det har varit illa nog med trängselskatten och Västlänken, även om protesterna mot dessa har kommit främst från göteborgarna. Vad det gäller den planerade nya bron över Göta älv är motståndarna dock inte endast de egna kommuninvånarna, utan även politiker, företagare och befolkning i två regioner samt från en rad bolag och organisationer i transportbranschen, främst sjöfarten.

Motsättningarna blev tydligt märkbara i förra veckan, då bron debatterades vid ett seminarium i Göteborg. Det är alltså den nya brons höjd som är stötestenen: den är mer än fem meter lägre än den nuvarande Göta älv-bron.

 

Den höjden kräver fler broöppningar, vilket kommer att störa icke minst den kollektivtrafik som ska gå över bron. Den kan därtill göra bron till en flaskhals för sjöfarten och därmed starkt försvåra och fördyra fartygstrafiken på Vänern.

Detta i sin tur kommer att påverka trafiken i hela centrala Göteborg negativt, och riskerar också att leda till att långtradartrafiken på den redan hårt belastade E45 intensifieras. Det är något som kommunerna längs denna ogärna vill se.

Å andra sidan blir en högre bro dyrare, och den kräver dessutom större ramper på båda älvstränderna. Att stora områden på båda älvstränderna blir "låsta" av vägbanor och spårvagnsspår är ingen god lösning, bland annat eftersom det ger problem för bostadsbyggandet.

Förslaget att ersätta bron med en tunnel har åtskilliga fördelar, men också nackdelar. En tunnel kostar avsevärt mycket mer än en bro, den lämpar sig dåligt för cyklister och fotgängare, och av säkerhetsskäl är den inte direkt lämplig för den täta kollektivtrafik som planeras mellan älvstränderna. Visserligen finns en ny tunnel med i infrastrukturplanerna, men då som komplement till en bro.

 

De rödgröna i Göteborg håller dock fast vid en lägre bro, och får stöd av partikamraterna i regionstyrelsen. Emellertid har en lång rad kritiker meddelat att de kommer att överklaga alla planer på en lägre bro, och då kan det dröja åratal innan den blir verklighet.

Att hitta en kompromiss som tillfredsställer är säkert omöjligt. Den minst dåliga lösningen förefaller - åtminstone i dag - vara att trots allt satsa på en tunnel. De problem som är förknippade med en sådan måste rimligen gå att lösa.

Men om planerna på en lägre bro genomförs får Göteborgs styrande politiker kallt räkna med inte endast mycket kritik från utan även ökade samarbetssvårigheter med Vänerkommunerna - förutom att de inte kommer att förbättra sina opinionssiffror hos de egna väljarna.

Och än är inte saken klar: 2009 sa Miljööverdomstolen nej till en låg gång- och cykelbro, eftersom den skulle störa sjöfarten för mycket. Den nu planerade bron kan mycket väl hamna i samma instans.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER