Bemanningsfirmor är bra inkörsport för många unga

Publicerad

Ungdomsarbetslösheten i Sverige har varit hög sedan 1990-talet. Några grundläggande orsaker har varit brister i utbildningssystemet och alltför höga trösklar mellan skola och arbetsmarknad.

Tack vare alliansregeringens ansvarsfulla ekonomiska politik har Sverige, till skillnad från många av våra europeiska grannländer, möjlighet att bemöta dessa problem med reformer istället för att tvingas till besparingar.

Alliansen tar frågan på största allvar. Utöver att vi har reformerat gymnasie-skolan, för att öka undervisningskvaliteten och minska avhoppen, har vi gjort en rad arbetsmarknadsreformer som helt eller delvis har riktats mot ungdomar.

Vi har halverat arbets - givaravgiften för unga, infört rutavdrag, satsat på individuellt utformade insatser och nu senast halverat restaurangmomsen. Detta är viktiga insatser som också börjat ge resultat.

I dag är 22 000 fler unga sysselsatta.

Vänsterpartisterna Thaher Pelaseyed och Monika Djurner (GT-debatt den 14 februari) har rätt i att en stor andel av dem som är anställda inom bemanningsföretagen är unga och utlandsfödda. Någonstans där slutar dock överensstämmigheten med verkligheten.

Författarna drar paralleller till 1980-talets låga arbetslöshetssiffror och gör analysen att eftersom arbetslösheten är högre nu har bemanningsföretagen således inte tillfört arbetsmarknaden något. Det ger inte en rättvis bild av vare sig Sveriges ekonomi eller utvecklingen på arbetsmarknaden under de senaste 20 åren.

 

Dagens Sverige är, till skillnad från 80- talets, en öppen ekonomi där många inkörsjobb har rationaliserats bort. Nya jobb finns i hög utsträckning i små och medelstora företag och de verkar ofta under betydligt mer konkurrensutsatta förhållanden än vad många av 1980-talets dominerande arbetsgivare gjorde.

Om möjligheten att anställa via bemannings - företag skulle försvinna kan alternativet för dessa företag därför vara att tvingas avstå från att anställa.

Det råder ingen tvekan om att den svenska modellen bygger på fasta heltidstjänster. Samtidigt fyller bemanningsföretagen en viktig funktion både vad gäller att möta förändrade behov hos arbetsgivare och som en bra inkörsport för grupper som ungdomar och utlandsfödda som generellt har svagare förankring på arbetsmarknaden.

Till skillnad från Vänsterpartiets ofinansierade löften om allt till alla för alliansen en ansvarsfull arbetsmarknadspolitik och går från ord till handling i kampen mot ungdomsarbetslösheten.

 

Tomas Tobé

Ordförande (M) i riksdagens arbetsmarknadsutskott 

Lars Hjälmered

Riksdagsledamot (M) från Göteborg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER