Foto: Bobbo Lauhage
 Foto: Bobbo Lauhage

Ångra ditt euro-nej

Publicerad
Uppdaterad
Det var fredagen då EU delades formellt. Euroländerna fördjupar sitt ekonomiska samarbete i en "finanspolitisk pakt", därtill tvingade av skuldkrisen och finansmarknadernas krav på allt högre riskpremier. Sverige må tillhöra Europas ekonomiska A-lag, men är numera i EU:s politiska B-lag. Storbritannien har med David Camerons motstånd på EU-toppmötet förpassat sig själva till C-laget.
Det paradoxala är att Tyskland - som starkt bidrog till att sänka förtroendet för den tillväxt och stabilitetspakt man själva drev igenom - nu belönats med att få bestämma villkoren för den skarpare versionen. Nicolas Sarcozy har naturligtvis en annan uppfattning, men det råder ingen tvekan om att Angela Merkel är eurokrisens vinnare.
När tysk finanspolitik, förpackad som europakt, ska stå som garant för stabilitet blir det enklare för Europeiska centralbanken att ta en ännu aktivare roll som räddande ängel. Färske ECB-chefen Mario Draghi kan trycka på sedelpressens startknapp och samtidigt hävda ECB:s oberoende.
Euroländernas beslut att vid sidan om Lissabonfördraget bilda en egen mellanstatlig europakt är förstås i sig ingen mirakelkur. Krisländerna måste gneta vidare, pakten ska fyllas med ett regelverk och senast i mars ska avtalet skrivas under. Fler nattmanglingar återstår alltså, men Fredrik Reinfeldt får sova hemma i Stockholm.
Sverige blir så en av eurokrisens förlorare. Åtta år efter vår folkomröstning kommer kvittot på att ja-sidan hade rätt: Sverige tappar inflytande i EU när vi står utanför euron. Nej-sidan har också fått rätt: en fungerande valutaunion kräver ett betydligt tajtare finanspolitiskt samarbete. Det hindrar dock inte svenska euromotståndare att samtidigt välkomna en valpskatt på EU-nivå.
Euroländerna inbjuder B-laget till högre status genom att skriva under europakten. Det är svårt att finna argument för att Sverige skulle göra det: det finns inga planer eller politisk majoritet för att gå med i euron. Dessutom ogillar Sverige att euroländerna öppnar eget och går vid sidan av fördraget.
Ändå har Reinfeldt faktiskt skrivit under eurogruppens dokument om att "man kan komma att delta i processen". Storbritannien är det enda EU-land som vägrat acceptera detta diplomatiska finlir.
Här handlar det om ett moraliskt stöd till EU från svensk sida; här gällde det att försöka sminka bilden av enighet. Det blev nästan parodiskt när EU-presidenten Herman van Rompuy försökte hylla europakten: "Jag är optimistisk om att vi kommer att hamna nära 27. Faktum är att 26 ledare sagt att de är positiva till att ansluta sig".
Tala om krisförnekelse. Det vill säga precis vad politiker i EU:s alla skuldtyngda länder ägnat sig åt alldeles för länge.
Toppmötets egentliga slutsats är i stället: Tyskland har fått ett oproportionellt stort inflytande i ett tredelat EU med eurolaget, B-laget och britterna. Trist, men sant.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER