Alla barn ska kunna aktiveras med idrott

Publicerad

Idrott är fantastiskt. Det är roligt, lärorikt och hälsosamt. Men barn med funktionsnedsättningar får i dag inte tillräckliga möjligheter att röra sig. Förutom att de därmed går miste om fina upplevelser innebär det att de riskerar sämre hälsa.

Nyligen samlades mer än 5 000 femmor för fotbollsturneringen Energikicken på Heden – IFK Göteborgs och Göteborg Energis sociala satsning. I år innehöll arrangemanget även idrottsaktiviteter för barn med funktionsnedsättningar. Alla kan nämligen utöva idrott med rätt förutsättningar.

Det finns en tydlig koppling mellan låg fysisk aktivitet och ohälsa. Undersökningar visar att barn med funktionsnedsättning skattar sin hälsa sämre jämfört med andra. De har i högre grad en ohälsosam livsstil. Av RBU:s årsrapport 2012 framgår att endast hälften av barnen med funktionsnedsättning regelbundet deltar i fritidsaktiviteter.

Att barn med funktionsnedsättning motionerar mindre än andra gör att de löper större risk för framtida ohälsa, men detta är något vi i hög grad kan påverka. Genom att ge barn och ungdomar bättre förutsättningar till aktivitet kan vi bidra till en bättre hälsa.

En förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i fysisk aktivitet är att det finns tillgång till anpassade redskap och hjälpmedel. Idag förskrivs inte hjälpmedel för utövande av idrottsaktiviteter. I de flesta landsting är det inte möjligt att få en ridsadel anpassad med en extra bygel att hålla sig i. På många håll är det inte ens möjligt att få vanlig cykel anpassad till sin funktionsnedsättning. Det gör att möjligheterna till aktivitet för barn med funktionsnedsättning blir beroende av föräldrarnas ekonomiska förutsättningar. Statistik från RBU:s årsrapport från 2012 visar att var tredje familj har bekostat hjälpmedel med egna pengar.

Utöver hjälpmedel behövs också satsningar på att öka den fysiska tillgängligheten till Sveriges idrottsanläggningar.

Det är hög tid att ge fler tillgång till idrott och annan fysisk aktivitet. För att barn och unga med funktionsnedsättningar ska få större möjlighet till ett aktivt liv måste det finnas tillgång till hjälpmedel. Genom tillgång till fritidshjälpmedel ges fler barn och unga möjlighet att idrotta och delta i andra fritidsaktiviteter och det är en investering som gagnar både individen och samhället.

 

Agnetha Vikenger

Förbundsordförande Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU

David Lega

Kommunalråd (KD) i Göteborg samt ordförande Göteborgs Handikappidrottsförbund

Annelie Jordansson

Ordförande RBU Göteborg med omnejd

Kennet Andersson

IFK Göteborg, Samspelet

Kate Himmelmann

Barnneurolog och överläkare på Regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER