Under den senaste tiden har Bodaskolan i Borås utsatts för flera fall av att fyrverkerier avfyrats inomhus. Nu senast i måndags när en lärare fick skador på hörseln.
Under den senaste tiden har Bodaskolan i Borås utsatts för flera fall av att fyrverkerier avfyrats inomhus. Nu senast i måndags när en lärare fick skador på hörseln.
Problemen med fyrverkeriavskjutningar i skolor brukar öka runt de stora helgerna. Bilden är från att annat tillfälle. Foto: Arne Forsell

Problemen med fyrverkeriavskjutningar i skolor brukar öka runt de stora helgerna. Bilden är från att annat tillfälle.

 Foto: Arne Forsell

Lärare skadad i fyrverkerismäll

Publicerad

Ofoget med att skjuta fyrverkeripjäser inomhus på skolor fortsätter.

På Bodaskolan i Borås skadades en lärare efter att en pjäs skjutits av i måndags.

– Jag har sett en film från tillfället och där kan jag med lätthet lagföra en person, säger Mikael Söderman, utredningsbefäl vid polisen i Borås.

Problemen med fyrverkeriavskjutningar i skolor brukar öka runt de stora helgerna som jul- och nyår samt vid påsk. Bara den senaste månaden har det skett vid fyra tillfällen på Bodaskolan i Borås.

I Umeå drabbades Dragonskolan av en liknande händelse så sent som för en vecka sedan. Men även i Örkelljunga och Åstorp i Skåne har skolor attackerats med fyrverkerier.

– Det har skett vid tre-fyra tillfällen, säger Lennart Forsman, rektor för årskurs 7-9 på Bodaskolan i Borås. Den första skedde några veckor för jul och den senaste i denna vecka.

En lärare har fått problem med hörseln efter en av skjutningarna men har inte behövt sjukskriva sig. Läraren befann sig i närheten vid skjutningen men blev aldrig vittne till den.

Om detta har skett tidigare år på skolan kan Lennart Forsman inte svara på, han tillträdde sin tjänst i november förra året.

Vet ni vem som har gjort detta?

– Ja, vi vet vilka som har varit inblandade i detta kan man säga men det är ju polisen som utreder, säger Lennart Forsman.

Hur många som är inblandade vill han inte säga men det handlar om ungdomar mellan 14-16 år. Fyrverkerierna har kastats i entréhallen i skolan, antingen inifrån eller från utsidan genom dörren men dessbättre har det inte börjat brinna i samband med skjutningarna. Alla fyrverkeriavskjutningarna är polisanmälda.

Hur jobbar ni nu för att få rätsida på problemet?

– Dels genom att vi samlar och pratar med alla elever årskursvis och sedan har vi förstärkta vakter, säger Lennart Forsman. Vi jobbar hela tiden med att prata om det, om riskerna som brand och följderna av det.

Eleverna på skolan tycker att det är bedrövligt det som sker.

– Jag har pratat med elevrådet i dag och de tycker det är bedrövligt, de förstår också att vi jobbar med det säger Lennart Forsman.

Enligt honom är det fler skolor i Borås som drabbats, även om han inte kan namnge någon.

– Jag har ju själv varit rektor i Mark under lång tid så jag vet ju att det här har förekommit, säger han. De brukar ske runt jul och efter nyår. Det är bedrövligt och man förstår inte konsekvenserna.

Flera anmälningar

– Det jag har hittat är en polisanmälan, men jag vet att det har nämnts fler polisanmälningar, säger Mikael Söderman, utredningsbefäl vid polisen i Borås. Den senaste kom in i måndags (18 januari).

Polisen åkte aldrig till skolan utan en polisanmälan gjordes av skolpersonal som kom till polisen i Borås.

– Vi har inte hunnit vidta några åtgärder ännu, säger han. Anmälan är ganska kort, man har smällt av fyrverkeripjäser i någon form inomhus. Det räcker för att skapa obehag och möjligen smärta.

Skjutningen rubriceras som misshandel eftersom läraren fick hörselproblem.

– Det är ofog för skolan och otrevligt och kan innebära skador, säger Mikael Söderman. Det är klart att vi inte tolererar sånt.

Om ingen skadas vid ett sådant här tilltag blir brottsrubriceringen ofredande.

Anmälningar läggs ned

Mikael Söderman har inte koll på alla anmälningar som läggs ner, om det inte finns något att jobba vidare med, men hans bedömning är att det inte är något stort fenomen i Borås.

– Men det räcker ju att man gjort det några gånger, säger han. Jag tror inte vi har någon annan anmälan just nu som är under utredning, men jag vet att det har förekommit under vintern.

Okynnesskjutningarna brukar dyka upp runt påsk och jul- och nyår och mer sällan under vår och sommar.

Mikael Söderman hyser gott hopp om att kunna lagföra den skyldige för den senaste skjutningen.

– Vi har inte pratat med någon av de inblandade än, säger han men jag har fått in en film, men jag vet inte ännu vem som har filmat. Jag vet inte heller om det handlar om en gänggärning eller om det handlar om en enskild person. Men jag har sett filmen och där kan jag med lätthet lagföra en person.

Identifiera gärningsmännen

Det som kan tillkomma nu är om utredningen visar att flera personer kommit överens om att göra detta. Enligt Mikael Söderman är man ju då i viss mån delaktig även om man inte kastar pjäsen själv.

– Jag har haft sämre lägen, säger han. Filmer är ju alltid tacksamt för då ser man ju vad som händer och man kan identifiera gärningsmannen då förhoppningsvis.

Även om det skjuts runt storhelgerna har problemen inte ökat.

– Jag tror att det snarare är tvärtom, säger han. Delvis kanske det beror på att vi har stramat åt lagstiftningen. Det ska inte vara lika mycket pjäser ute på marknaden och vissa typer är förbjudna och man har höjt åldern. Tillgängligheten har väl minskat.

Anette Fredriksson
Anette Fredriksson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida