En av dem som kritiserar den nya metoden är Eva Nordin-Olsson, ordförande i Autism- och Aspergerföreningen: "Den saknar helt vetenskapligt stöd att det fungerar"
En av dem som kritiserar den nya metoden är Eva Nordin-Olsson, ordförande i Autism- och Aspergerföreningen: "Den saknar helt vetenskapligt stöd att det fungerar"
"Anden i glaset" Foto: Rainer Holz
"Anden i glaset" Foto: Rainer Holz

Läkare liknar ny metod med "anden i glaset"

Publicerad

Flera professorer och läkare har skrivit ett öppet brev till kommunledningen i Göteborg.

De vill att en hårt kritiserad kommunikationsmetod på gymnasiesärskolan ska tas bort.

Experterna menar att metoden lett till falska anklagelser om övergrepp och liknar de vid leken "anden i glaset".

– Det saknas helt vetenskapligt stöd att det fungerar, säger Eva Nordin-Olsson, ordförande i Autism- och Aspergerföreningen.

På ett fåtal av Göteborgs gymnasiesärskolor används en kommunikationsmetod som heter "faciliterad kommunikation". Den används främst för elever som har autism och utvecklingsstörningar och hjälper dem att kommunicera. I korthet så fungerar modellen genom att en utbildad "faciliterare", stöttar elevens hand, och på så sätt hjälper eleven att träffa de rätta bokstäverna på tangentbordet.

Men så fungerar det inte. Det menar några professorer och läkare i ett öppet brev till kommunledningen i Göteborg. Där jämför de metoden med leken "anden i glaset".

– Det är väldigt viktigt att värna rätten om egen kommunikation, man måste vara så säker som möjligt på att det verkligen är elevens ord som förmedlas. Många experter inom olika områden är överens om att den här metoden inte fungerar och att det inte finns något vetenskapligt stöd för den, säger Eva Nordin-Olsson, som är ordförande i Autism- och Aspergerföreningen.

Hon menar att det är faciliterarens hand som styr eleven.

– Det är antagligen omedvetet, men när bara eleven får se ett budskap, kommer ett svar som inte alls har med frågan att göra. Det här fungerar enbart när både faciliteraren och eleven ser budskapet samtidigt, det tycker vi är fel och pekar på att det inte fungerar. Elevens kommunikation ska inte tas över av någon annan, säger Eva Nordin-Olsson, som tycker att det finns andra metoder att använda för att ge stöd och hjälp i kommunikationen.

Hänvisar till FN

I det öppna brevet till kommunledningen vill man nu att metoden förbjuds. Som ett argument nämner brevförfattarna att det har förekommit flera fall där elevernas familjemedlemmar, eller medhjälpare, anklagats för övergrepp – just i den här kommunikationsmetoden. Två av tre fall som hänvisas i brevet, har skett i Göteborg, och i ett fall har en elevassistent fått sluta sin tjänst. Detta trots att polisutredningen lades ner.

– Det har blivit polisanmälningar som sedan lagts ner för att ytterligare bevis saknas. Vi är väldigt förvånade och inte så lite upprörda över att man använder det här i en skolverksamhet, säger Eva Nordin-Olsson.

I brevet hänvisar man också till FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning, där det står att alla har rätt till egen självständig kommunikation - även i skolan. Professorerna kallar också metoden för en "låtsasinlärning".

Eva Nordin-Olsson tycker att Socialstyrelsen, inte Skolinspektionen, ska ha sista ordet om metoden får användas eller inte.

– Socialstyrelsen har granskat metoden och det borde vara vägledande i en skolverksamhet, säger hon.

Håller inte med

Utbildningsförvaltningens chef i Göteborg, Marie Alkvist-Carlsson, håller inte med om det eller kritiken. Hon berättar att det ytterst är upp till varje skolas rektor att bestämma över undervisningsmetoderna, men betonar att metoden används av enbart ett fåtal elever.

– Skolinspektionen säger att man måste göra en noggrann bedömning innan man använder metoden och det gör vi. Det används till ett fåtal elever i vår verksamhet, men aldrig utan dialog med föräldrarna. Och vi använder aldrig den här metoden enbart, det är ett sätt att komma i kontakt med eleven, säger hon.

Alkvist-Carlsson säger också att det finns professorer som inte fördömer metoden. Men skulle Skolinspektionen avråda från användning av metoden, skulle de sluta, menar hon.

– Det finns både de som är klart emot den och de som förespråkar den. Så länge Skolinspektionen inte avråder och så länge vi ser att det är en fungerande metod så finns inget beslut som säger att vi kommer att sluta.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida