– Jag tycker om tystnaden i Sverige, den gör mig lugn. Och havet! Hur jag dras till det. Det fanns inget hav där jag växte upp, säger dansaren Oleg Stepanov från Uralbergen. Foto: Jan Wiriden
– Jag tycker om tystnaden i Sverige, den gör mig lugn. Och havet! Hur jag dras till det. Det fanns inget hav där jag växte upp, säger dansaren Oleg Stepanov från Uralbergen. Foto: Jan Wiriden

"Vintern i Sverige är varm och skön

Publicerad

En stad blir aldrig större och rikare än de människor som bor där. Bland Göteborgs drygt 534 000 invånare finns folk från nästan alla jordens länder. Möt dem i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg".
I dag Oleg Stepanov från Uralbergen.

När nysvenskar tillfrågas om sina första intryck av Sverige blir svaret påfallande ofta att det var kallt och mörkt. Alltså är det svårt att inte fascineras när Oleg Stepanov, som för första gången satte sina fötter på svenska jord i januari, får samma fråga och svarar:

– Quite warm and nice. Ganska varmt och skönt!

Så är han då inte heller från något ekvatorialt land utan från Uralbergen; den 2 500 kilometer långa bergskedjan som utgör en gräns mellan Europa och Asien. Området är dels Kazakstanskt och dels ryskt, men med tanke på Rysslands omfång (och olika klimatzoner) känns det angeläget att zooma in bilden. I hans hemstad Verchnjaja Pysjma är medeltemperaturen i januari minus fem grader, och i det perspektivet kan den göteborgska vintern framstå som varm och skön. Åtminstone om man har tur med vädret.

 

Orsaken till Olegs Sverigebesök var en audition på Göteborgsoperan. Han ville till Europa, och hade fått reda på att det fanns en ledig plats i operans danskompani. Det var hans livs första audition, och den var knappt klar förrän kompaniets ledare Adolphe Binder meddelade att platsen var hans.

Inte dåligt av en trettioettårig teknisk ingenjör som började satsa seriöst på dansen vid tjugotre års ålder!

Innan dess hade han, som han själv uttrycker det, ett mördande tråkigt industrijobb i Jekaterinburg – strax söder om hemstaden – och steget därifrån till den professionella dansen var längre än från Uralbergen till Göteborg. Någon balettakademi var det inte frågan om i hans relativt höga ålder; en lokal dansteater blev hans skola under fem år, och under två års tid har han även ingått i en grupp i Sankt Petersburg.

Men Europa var som sagt målet, och efter sin lyckade audition anlände han Göteborg för andra gången den 19 juli.

Svenska språket är givetvis inte inom räckhåll, än så länge, men engelskan fungerar, och i en paus mellan repetitionerna inför föreställningen Wonderland/Wasteland berättar han om glädjen över att vara här. Visst är avståndet lite väl långt till pojkvännen, som också är dansare med rötterna i Ryssland. Han arbetar i Polen och de ses i stort sett bara när båda är lediga, men i övrigt kan det inte bli så mycket bättre.

- I like that it’s so quiet. Tystnaden. Den gör mig lugn. Och nu, när jag kom hit andra gången och det var sommar, upptäckte jag de vackra parkerna. Och havet! Hur jag dras till det. Det finns ju inget hav där jag växte upp.

 

Han undrar leende om det rent av är ödet som har lett honom hit. Namnet Oleg härstammar från det nordiska mansnamnet Helge, berättar han.

Vad tycker du om svenskarna?

- Oberoende, men inte alls inbundna. De har bara en stark integritet, och det tycker jag är bra. Och så gillar jag deras stil – hur de klär sig och hur de för sig. De är vackra!

Många säger att de är blyga?

- Nej, nej! Japaner är blyga. Inte svenskar.

Han tillägger att det givetvis inte har funnits ett överflöd av tid att utforska vare sig Göteborg eller dess invånare. De flesta av dygnets timmer tillbringas inom operans väggar, men ändå … han gör sin research och gillar det han ser. Arkitekturen påminner en del om Jekaterinburg. Blandningen av gammalt och nytt. Enkla, funktionella industribyggen och gamla hus med snirkliga utsmyckningar. Det får honom att känna sig hemma.

Varför ville du åka därifrån?

- Det är svårt för mig vara i Ryssland såsom situationen är där just nu. Samhället har splittrats i två delar – för eller mot Putin – och jag vill inte vara en del av det politiska spelet. Jag vill inte döma någon eller välja sida, och här slipper jag det.

Vad gör utifrånperspektivet med din syn på landet?

- Framför allt ser jag hur man i Ryssland skapar en myt om Europa. Europas rykte är extremt dåligt just nu, och när jag befinner mig här så ser jag att det som sägs inte stämmer.

Trots splittringen, både inom landet och gentemot Europa, anser han att ryssar och européer i många avseenden är av samma skrot och korn. Och de ryssar som finns i hans hemtrakter – de provinsiella ryssarna, som han kallar dem – har mycket gemensamt med svenskarna. Vid första anblick kan de verka reserverade, men kommer man närmare visar de sig vara gästfria och varmhjärtade.

Samhällsbygget, däremot:

- In Sweden everything is planned. Planerat. Reglerat. Inte som i Ryssland. Där vet du inte vad du kan vänta dig från dag till dag. Allt kan hända.

 

Och i det instabila läget har religionen, sedd ur Olegs perspektiv, fått en stor roll:

- Jag tror egentligen inte att folk har blivit mer religiösa, men det byggs ständigt nya kyrkor, och det känns som om det är ett sätt att kontrollera folket. Särskilt för dem som är lite äldre och saknar utbildning kan det ses som en lösning att gå till kyrkan. Att återgå till föråldrade föreställningar om synd och skam.

Tänker du att du en gång kommer att återvända?

- Det är svårt att säga. Att vara här betyder för min del komfort, frihet och stabilitet, och för tillfället fungerar det inte att vara öppet gay i Ryssland.

Vad är din kommentar till den ryska anti-homolagen?

- Jag vet inte. Nu har vi tvingats acceptera att den finns, men det är för tidigt att säga vilka konsekvenser den kommer att få.

Till sist – om du med ett enda ord skulle beskriva det bästa med att bo i Göteborg?

- Then the answer must be…

Han dröjer några sekunder, men när svaret kommer låter det resolut och egentligen självklart med tanke på vad vi nyss har pratat om. Och det är inte Göteborgs milda klimat:

- For me Sweden and Gothenburg represents freedom. Frihet.

Ove Haugen
Ove Haugen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag