Sista intervjun. Zabbar Neang från Kambodja och jag möts på bouleplanen vid Slottsskogsvallen. En av alla möten i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg". I kväll träffas vi alla på Världskulturmuseet.. Foto: PER WISSING Foto: Per Wissing
Sista intervjun. Zabbar Neang från Kambodja och jag möts på bouleplanen vid Slottsskogsvallen. En av alla möten i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg". I kväll träffas vi alla på Världskulturmuseet.. Foto: PER WISSING Foto: Per Wissing

Vilken resa vi har gjort – genom hela världen

Publicerad

I över ett och ett halvt år har jag rest runt världen på GT:s kultursidor.

I kväll firar vi avslutningen av "Hela världen finns i Göteborg" på världskulturmuseet med alla 150 som intervjuats i serien.

För ett och ett halvt år sedan stod jag på Rambergsvallen med fotbollsspelaren René Makondele från Kongo Kinshasa och gjorde första intervjun i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg". För en vecka sedan stod jag på Slottsskogsvallen med boulespelaren Zabbar Neang från Kambodja och gjorde sista intervjun. Vilken resa det har varit!

Det är nog två år sedan jag fick reda på att det i vår stad finns människor från i princip alla jordens länder. I princip, ja. För hur många länder det finns i världen finns det väldigt många åsikter om. Runt 200 säger de flesta. I Göteborg finns människor från 195 länder. Vilken kunskap om världen finns inte samlad på våra 463 kvadratkilometer?

Detta skulle dokumenteras! Så i 550 dagar har vi två gånger i veckan intervjuat en person från vart och ett av dessa länder.

Ja, inte bara länder. Göteborgare från områden med ett eget språk, en egen kultur och en egen historia har trätt fram i tidningen. Så har vi fått berättelser om livet i Ingermanland, Kurdistan och Färöarna.

Även inom Sveriges gränser finns olika liv, språk och kulturer. Så har Sveriges nationella minoriteter tagit plats bland intervjupersonerna.

Det finns svindlande mycket språkkunskaper i denna stan. Bara i René Makondeles Kongo Kinshasa finns 200 olika stamspråk och René pratar tre av dem. Hur mycket språkkunskaper finns inte hos hans 142 landsmän i Göteborg? Och i språken finnas ord vi inte ens kan före- ställa oss. Arabiskan lär ha tusen ord för kamel. Samiskan över 300 ord för snö.

Spännande är också oöversättbara ord för ett tillstånd. Visst ger det en glimt av livet på Grönland att inuiterna har ett ord för den förväntan som får en att se ut genom fönstret för att se om någon kommer.

Göteborg har blivit en roligare stad att leva i sedan människor från hela världen flyttat hit. Mina franska svärföräldrar fyllde väskorna med mat när de kom till Sverige och hälsade på för 35 år sedan, för här fanns inget att köpa. I dag hittar du hela världen i din vanliga matbutik.

De 150 livsberättelser som vi publicerat på GT:s kultursidor har lärt mig mycket om mig själv och vårt samhälle. För hur bra är vårt svenska välfärdssamhälle egentligen? I Frankrike kan en äldre person som behöver hjälp i hemmet ha samma person som kommer hem till henne i flera år, berättar Marianne Augot, en av 960 fransmän i Göteborg.

Att svenskar inte självklart umgås med och tar hand om sina familjemedlemmar förundrar många av dem som kommer till Göteborg. Jag hade aldrig i mitt liv hört talas om något så konstigt som att man inte träffar sina föräldrar, berättar Bob Jean Bosco, en av 45 göteborgare från Rwanda.

Många nya göteborgare saknar att kunna göra saker utan att först behöva planera. Skulle jag få ett spontanbesök klockan elva på kvällen skulle jag fixa en middag för fem personer med det som finns hemma, konstaterar Atefe Wasei, en av 11 619 göteborgare från Iran.

Och det är roligt att läsa om de föreställningar våra intervjupersoner haft om Sverige innan de kom hit. Neil Logan är en av 302 göteborgare från Australien, ungefär så långt bort från Göteborg som man kan komma. När han växte upp trodde han att Sverige var ett jätteland eftersom vi hade så många kända idrottare och musiker.

I texterna har vi påmints om att sådant vi tar för självklart inte är det i andra delar av världen. Österrike är mer än fyra gånger så tätbefolkat som Sverige och Manfred Indinger, en av 359 göteborgare från Österrike, är en av dem som fascinerats av att man här kan vara helt ensam i naturen. Det är kanske därför tyskan har ett eget ord för att beskriva känslan av att vara ensam i en skog!

Men det är också nyttigt att påminnas om de likheter som finns mellan livet i olika delar av världen. Silvia Persson, en av 331 göteborgare från Uruguay, tycker att Montevideo där hon är född är mycket mer lik Angered än det Hönö hennes man kommer ifrån!

Under de 18 månader vår serie pågått har göteborgarna blivit 15 000 fler. Knappt var fjärde av oss 534 600 är födda i ett annat land.

Hoten i omvärlden har påverkat Göteborg när människor tvingas fly från krigshärjade hemländer. Antal göteborgare från Syrien har ökat från 1 376 till 2 821 personer.

En del av våra intervjupersoner har kommit hit för jobbets skull. Andra är studenter. Några har blivit kära och flyttat hit. Många hittar kärleken i Göteborg och stannar kvar. Så föds nya göteborgare som från början får med sig två språk, två kulturer och två länder där de kan känna sig hemma. Allt fler i vår stad får från början av livet en öppenhet för andra kulturer och en acceptans för att saker kan vara annorlunda. Det känns hoppfullt.

GT-kulturens intervjuserie är slut, men Hela världen finns fortfarande i Göteborg och det kommer vi att fortsätta spegla på GT:s kultursidor. Följ med oss på den resan också!

Ingrid Norrman
Ingrid Norrman

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag