MÖTESPLATS. ”Götaplatsen är en favoritplats eftersom är det är en symbol för staden – och kopplas till havet genom Poseidon – och en träffpunkt för människor. Det är speciell plats för mig och min familj genom närheten till de platser som vi tycker om: museer och bibliotek och distraktioner på Avenyn”, säger Santiago Arellano från Ecuador. Foto: Anders Ylander
MÖTESPLATS. ”Götaplatsen är en favoritplats eftersom är det är en symbol för staden – och kopplas till havet genom Poseidon – och en träffpunkt för människor. Det är speciell plats för mig och min familj genom närheten till de platser som vi tycker om: museer och bibliotek och distraktioner på Avenyn”, säger Santiago Arellano från Ecuador.  Foto: Anders Ylander

Vi sa att vi skulle flytta till "the land of ice"

Publicerad

En stad blir aldrig större och rikare än de människor som bor där. Bland Göteborgs drygt 534 000 invånare finns folk från nästan alla jordens länder. Möt dem i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg".

I dag Santiago Arellano, en av 91 göteborgare från Ecuador.

Det är inte utan att man undrar hur en vulkanforskare från Ecuador hamnar på den svenska västkusten, men som så många gånger tidigare i serien "Hela världen finns i Göteborg" finns det en förklaring bakom som inte är särskilt märklig.

- Ja, det låter nog lite konstigt men jag träffade en professor från Chalmers för tio år sedan i Ecuador och vi inledde ett samarbete som har fortsatt och utvecklats med tiden, säger Santiago Arellano medan han tar en mun kaffe som hustrun Viviana har fixat.

När det blev dags att göra en doktorsavhandling inom atmosfärisk strålning föll valet på Sverige före bland annat Storbritannien.

- Vi visste en del om Sverige genom popartister som Abba och Roxette, varumärken som Volvo och Absolut, Ingmar Bergman, lite om vikingar och vintern. Framför allt har Sverige ett bra rykte i Sydamerika som ett neutralt, välorganiserat land där folk har respekt för naturen.

Svår första tid

Den allra första tiden var svår för Santiago och hans familj. Omställningen var allt annat än mild när de mötte sitt nya hemland en söndag i mörka februari 2009.

- Solen hade redan försvunnit, det var kallt och gatorna var helt folktomma. Det var faktiskt fruktansvärt.

Och bakom lämnade de allt de kände till och höll kärt. Det mesta från de första veckorna är ett töcken.

- Min fru grät mycket i början. Jag försökte vara stark, men var också påverkad så klart. Förändringen var stor de första månaderna - ett nytt samhällssystem, språk, barnomsorg. Ja, precis allt var nytt, men redan till sommaren kändes det ganska bra.

Lättast var det nog för sonen Isaac som bara var tre och ett halvt när de flyttade.

- Vi sa att vi skulle flytta till "the land of Ice" - islandet - för han tyckte så mycket om filmen Ice Age.

Började jobba

Santiago började jobba dagen efter de hade anlänt och kom snabbt in i nya rutiner.

För Viviana har det varit lite svårare. Trots att hon är utbildad förskollärare får hon inte arbeta. Såna är reglerna för doktoranders respektive.

- Jag älskar Sverige och vill göra rätt för mig, men jag får inte jobba! Det är galet. Jag kan bidra. Och vill bidra! Jag vill arbeta och betala skatt som alla andra, säger Viviana.

Från första juli i år har lagstiftningen ändrats och båda två hoppas att hon ska få möjlighet att jobba.

Trivdes

Trots första chocken började den lilla familjen snart uppskatta sitt nya hemland. Och Viviana började träffa vänner från öppna förskolan och från SFI- kursen.

- Vi kände direkt att folk är hjälpsamma, ordningsamma och här är så rent och fint. I dag trivs vi så bra och Sverige måste vara det bästa landet för barn att växa upp i, säger Viviana.

Santiagos handledare, professor Bo Galle, hade fixat en liten etta till dem vid Landala - lagom nära till Chalmers.

- Det var skönt att boendet var klart när vi kom, men det var dyrt och litet. När Vivi såg ett fristående hus på gården bad hon mig fråga vad det skulle kosta att hyra det. 'Varför vill du hyra sophuset', fick jag till svar, säger Santiago och spricker upp i ett stort leende.

Fem år i Sverige

Under de fem år han bott i Sverige har Santiagos bild av hemlandet förändrats. Han menar att människor som byter land lär sig saker om sig själva som förändrar dem i grunden.

- Det är så lätt att vara fastknuten till det land man är född och uppvuxen i. Det är först när man lämnar det som man kan få nya perspektiv och lättare se kritisk på det gamla, men även uppskatta saker man aldrig tänkt på tidigare. Nog blir man mer ödmjuk av att byta land.

I Ecuador lyfter många politiker upp de orättvisor som fanns förr, under kolonialtiden, men få pratar om dagens situation. Ekonomin börjar stabilisera sig, vilket avspeglar sig på folket, tycker Santiago.

- Arvet efter kolonialtiden har lämnat några riktigt rika familjer på ett sätt som påminner om feodalismen i Europa under medeltiden. Det finns ett stort behov av rättvisa.

Utbredd fattigdom

Men fattigdomen är utbredd, inte minst bland indianfolken och ättlingar till afrikanska slavar. Att rasismen är stark även i Ecuador är något som slagit honom sedan han kom till Sverige.

- Jag hade nog inte sett det om jag inte hade flyttat och bytt perspektiv.

En annan sak som varken Santiago eller Viviana tänkt på tidigare är att samhället är mer sexistiskt i Ecuador, jämfört med Sverige.

- Som latino tänker man inte så mycket på det, man förväntar sig nästan det och i princip alla accepterar det. Det känns märkligt efter fem år i ett land där jämställdhet och jämlikhet är en självklarhet - så som det ska vara, säger Santiago.

Resten av världen

En annan fördel som Santiago ser med Sverige är att kontakten och utbytet med resten av världen är utbrett och att det finns en grundläggande miljömedvetenhet hos folket.

- Som en följd av den snabba ekonomiska tillväxten i samhället, som traditionellt har varit ojämlikt ekonomiskt, vill de flesta tillfredsställa sina materiella behov i första läget. Det gör att frågor om medborgerliga rättigheter, solidaritet, hållbarhet och kulturella aspekter får mindre utrymme, säger Santiago och fortsätter:

- Det är naturligtvis ett typiskt mänskligt drag och något som säkert kommer att förändras över tid som så mycket annat. Exempelvis är ganska få i Ecuador som har varit utanför gränserna. Det är sånt som begränsar människor. Inte bara fysiskt utan även mentalt.

Doktorsavhandling

I oktober är det dags för Santiago att försvara sin doktorsavhandling, efter det fortsätter han att arbeta kvar i gruppen med ett pågående projekt till nästa sommar. Vad som händer efter det vet han inte.

- Vi har bott här i fem år nu och vi är inte samma människor som vi var när vi kom och det skulle nog ta sin tid att återanpassa sig om vi flyttar tillbaka. Samtidigt har den här erfarenheten gjort oss bättre på att vänja oss vid nya omständigheter.

Den största fördelen att återvända till Ecuador skulle vara mer tid med familjen - något han och Viviana värderar högt.

- I de bästa av världar skulle vi kunna stanna här och arbeta båda två och ha råd att besöka familjen oftare. På så sätt skulle vi kunna bidra till en positiv utveckling i båda länderna, säger Santiago Arellano.

 

Helena Bäckhed

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag