Kvinnor som bryter tystnaden. I Mohamed Diabs obehagliga film "Kairo 678" möter vi en annan typ av revolution än den som förknippas med den egyptiska våren.
Kvinnor som bryter tystnaden. I Mohamed Diabs obehagliga film "Kairo 678" möter vi en annan typ av revolution än den som förknippas med den egyptiska våren.

Världens satsning på film

Publicerad

Filmen Kairo 678 är först ut i World Wide Cinema, en satsning på att sprida filmer som annars har svårt att nå svenska biografer.
Förra året utgjordes endast en procent av biobesöken i Sverige på filmer som inte kom från USA eller Europa.

Det är förmodligen ingen slump att Mohamed Diabs film Kairo 678 har sin premiär en dag efter internationella kvinnodagen. Filmen är en obehaglig och tät skildring av hur kvinnor systematiskt och överallt ofredas i ett samhälle som i tysthet ger sitt godkännande. Men en dag får tre kvinnor nog.

Fayza, som tar till vassa vapen när hon i bussträngseln varje dag råkar ut för män som tar tillfället i akt att komma alldeles för nära; Nelly, som antastas på stan och blir först i landet att anmäla sexuella trakasserier och så Seba, som blir våld­tagen, skiljer sig och startar en självförsvarsgrupp för kvinnor, när hennes man inte kan förhålla sig till henne efter vad som hänt.

 

Mohamed Diab ger genom dessa tre kvinnor en helt annan bild av egyptisk revolution än den man tänker på under rubriken "egyptiska våren". Men Diabs fina, upprörande och dogmahetsigt närgångna film är inte bara en välbehövlig annan sida av revolutionen eller en stark manifestation i samband med internationella kvinnodagen – för det som händer i Egypten händer ju som bekant överallt, fast tar sig andra uttryck - den är också första filmen ut i Folkets hus och parkers nya satsning World Wide Cinema.

Statistiken visar att under förra året utgjordes endast en procent av biobesöken i Sverige av besök på filmer som inte kom från USA eller Europa. Av de 240 filmer som hade premiär kom 18 av dem från den delen av världen. Det är abnormt lite.

 

Meningen med World Wide Cinema är att öppna biografer både i innerstaden och förorterna för filmer som annars inte visas på svenska biografer, utan i bästa fall sprids via filmfestivaler, filmklubbar eller digitalt på nätet.

Satsningen börjar med tre filmer på sex biografer i Folkets hus och parkers eget nät under våren, men meningen är att antalet ska växa. Urval och lansering görs i sam­arbete med jättar som ABF, men också med mindre nya nätverk och etniska föreningar.

Kairo 678 är förvisso en film som faktiskt har svensk distribution genom Triart film och som säkerligen hade dykt upp på biografer som Roy, Rio och Spegeln i alla fall. Däremot hade den nog stannat i innerstäderna och aldrig nått vare sig Hammarkullen, Rosengård eller Rinkeby. Där den ju naturligtvis ska vara. Också.

 

Det har under de senare åren pratats mycket om att digitaliseringen av biografer och digital distribution via nätet och vod är ett demokratiskt instrument, som nästan kan förändra världen. Men trots ökad möjlighet till distribution så har utbudet snävats in och små filmer får allt kortare speltid på biograferna och i de fall det handlar om 35mm-kopior så skickas de ut i landet ibland i ett skrattretande lågt antal. Här kan World Wide Cinema säkert göra skillnad, om det får tid och resurser att växa och kanske också skapa ännu fler "alternativa" biografer, både i storstäder, mellanstäder och på landsorten, även utanför den egna biografkedjan.

Men en annan sak är nog också nödvändig. För bara tillgänglighet i sig räcker inte. Vill vi hitta fler och nya besökare måste vi också sprida kunskap om att dessa andra filmer finns och att de är värda att se. Och här har medierna naturligtvis ett ansvar. Men också utbildningsväsendet – obligatorisk filmkunskap tidigt i skolan, kanske? Rörliga bilder har stor makt – och den lär inte bli mindre.

 

Camilla Larsson

kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag