VARFÖR SYMBOLISERAR LIEMANNEN DÖDEN?
Varför säger man liemannen? Vad har en lie med döden att göra och vem hittade på uttrycket?   
JULIA, 25

SVAR: Med en lieman avses en skördeman. Någon som skördade människors liv. Redan i Bibeln symboliseras människans obeständighet med gräs eller blommor. Som i Jeremia 9:22:
”Och människors döda kroppar ligga såsom gödsel på marken och såsom kärvar efter skördemannen vilka ingen samlar upp.”
– Lien är en symbol för skörd, så det står väl för att skörda liv, konstaterar Leif Henriksson på Nordiska museet.
Han hänvisar till Carl Fehrmans, Liemannen, Thanatos och dödens ängel (1957), där författaren har studerat gestaltningar av döden.
– Det man helt klart kan säga är att uppkomsten av liemannen hänger ihop med digerdöden i Europa. De tidigaste ikonografiska bilderna från 1400-talet visar dödsdanser, där finns det flera figurer bland annat ett skelett med en lie, säger Leif Henriksson.
Däremot är det svårt att veta vem, och exakt när som uttrycket myntades, men äldsta belägget i svensk litteratur kommer från 1697.


SJUHÄRADSBYGDEN – KNALLARNAS HEMVIST
Kan ni på GT en gång för alla berätta historien om varför Borås kallas Sjuhäradsbygden.
GLAD INFLYTTAD HALLÄNNING

SVAR: Från början var det inte Borås, utan de sju kringliggande häradena Gäsene, Ås, Veden, Bollebygd, Mark, Redväg och Kind som utgjorde Sjuhäradsbygden. Under 1700-talet fick de speciella handelsprivilegier berättar Lennart Wasling, före detta ordförande i De Sjuhäradens kulturhistoriska förening.
– Förr i tiden fick handel bara ske inne i städerna och bönderna fick bara sälja det som de själva producerat. Men de här bönderna i häraderna runt Borås fick tillstånd att resa runt, det är också därför området kallats knallebygd.
Varför de fick privilegierna finns det olika bud om.
– Det brukar anföras att det var för att det var dålig jord där, men jag tror inte på det. Jag tror att det var precis tvärtom. Bönderna blev rika här nere så de kunde leverera mycket pengar till kronan, säger Lennart Wasling.
Det här ägde rum under 1700-talet och pågick ett hundratal år framåt. Men sambandet mellan häradena levde kvar och på 1920-talet började begreppet Sjuhäradsbygden användas. De kommuner som i dag innefattar häradena är Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga och Ulricehamn.


BT KORV SÅLDE INTE BARA HALV SPECIAL

KOMMENTAR: Korvkiosken på Heden engagerar fortfarande och flera läsare har hört av sig för att berätta vad de minns. Sven Olsson började jobba extra i kiosken 1955 och drev den sedan i egen regi från 1976 till 1998.
– Den var mycket populär, alla skulle dit efter fotbollsmatcherna. Och en gång när Bruce Springsteen spelade så öppnade vi halv 11 på fredagen och stängde inte förrän på måndag morgon.
Kiosken hette BT Korv, ett namn från den första ägaren Bror Thörnqvist. Under somrarna såldes också egentillverkad BT-Glass från en intilliggande vagn. Vilket läsaren Bror Andersson skickat in en bild på.
I samband med högertrafikomläggningen flyttade BT Korv till en röd kiosk på Heden. Där blev man kvar tills 1988 då Göteborgs spårvägar byggde en ny terminal på Heden och gav kiosken plats där inne.
Bilden av Gamla Högskolan förra veckan väckte minnen hos Gösta Barud. När han under 40-talet jobbade som piccolo på Hotell Eggers gick han till huset som inhyste Kristidsnämnden för att hämta ransoneringskuponger till hotellets gäster.
– Då fick vi väldigt bra betalt. Vi fick fem kronor styck för varje kund, så det kan du förstå att det blev mycket pengar på den tiden. Min far jobbade på SJ och fick 450 kronor i månaden. Det kunde jag tjäna ihop på två dagar!

Lisa Jakobsson
Frågeredaktör

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 36
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.se