Varför kallas den Hesa Fredrik?

Publicerad


Hörde alarmsignalen klockan 15 första måndagen i månaden och undrade: Varför kallas den för ”Hesa Fredrik”?
Britta Nyström
SVAR: I forntiden användes eld och röksignaler för att larma om fara. Med kristendomen blev klämtning i kyrkklockor det vanligaste sättet att varna för eldsvådor eller fientliga anfall. Men efter första världskriget växte insikten om att Sverige behövde ett mer etablerat larmsystem. Och 1931 testades första gången den larmsignal som fortfarande varnar för akuta hotsituationer som krig, bränder eller gasutsläpp.
– Från början testades larmet varje månad. Nu är det bara fyra gånger per år, första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, berättar Bo Björklund på länsstyrelsens enhet för Skydd och Säkerhet.
I dag använder allt färre kommuner larmsignalen.
– Dessutom ersätts den på många ställen av en elektroakustisk signal som låter lite som en amerikansk polissiren.
Men någon sådan förändring är inte på gång i Göteborg.
– Här har vi ett tusental luftstyrda tyfoner utplacerade på tak över hela Göteborg, berättar stabschef Stefan Hermansson på Räddningstjänsten som sätter i gång larmsignalen via sin dator.
Men varför kallas den Hesa Fredrik?
Jo, det var Dagens Nyheters krönikör Oscar Fredrik Rydqvist som hittade på namnet i en artikel i Dagens Nyheter 1931 när tyfontutan testades första gången. Och han döpte tutan efter sig själv eftersom han var lika hes som den vid testtillfället.
Namnet adopterades snabbt av allmänheten och användes till exempel av Karl Gerhard i hans berömda kuplett ”Den ökända hästen från Troja”:
”Vårt gamla lejon blev fort pensionerat
när Hesa Fredrik för första gången tjöt.
Av Bagge blev det till får ondulerat,
det utav Rütger fick essen, stackars nöt.”
Det officiella namnet på Hesa Fredrik är VMA eller ”Viktigt Meddelande till Allmänheten”. Om den hörs på annan tid än testmåndagarna bör man gå inomhus, stänga fönster och dörrar och sätta på radions P4 för mer information.

HAN HAR EN SKRUV LÖS

 Hur många uttryck finns det egentligen för att inte rent ut säga att någon är dum, undrade Petter förra veckan.

KOMMENTAR: Ett lite målande uttryck tar udden av innehållet i det man säger, konstaterade GT-kulturens språkexpert Sture Allén förra veckan i en kommentar till uttrycket ”ha en skruv lös”. Men hur många uttryck av det här slaget finns det? Petter hade ytterligare två exempel:
4Han har inte alla läsk i backen.
4Han har inte alla bestick i lådan.
Och nu har vi fått ytterligare ett av Lena P:
4Han har inte alla hästar hemma.
Har GT:s läsare fler exempel får ni gärna höra av er!

VAD ÄR DET FÖR SVAMP?
 Vad är detta för jättesvamp som vi hittade på ett pilträd i Sandarna?

    Lasse
SVAR: Du har med största sannolikhet hittat en svavelticka, berättar Torkel Hagström på Naturhistoriska museet i Göteborg.
Svavelticka är en brunrötesvamp som bildar fruktkroppar från början av juni till långt in på hösten. Fruktkropparna växer i flera våningar och är gula med inslag av orange och rosa. När de blir äldre blir de blekgula.
I England och USA kallas svampen för ”chicken of the woods”, skogskyckling, och anses vara en god matsvamp.
Du kan läsa mer om svampen på Naturhistoriska riksmuseets hemsida under rubriken ”forskning och samlingar”. Adress: www.nrm.sewww.nrm.se

Ingrid Norrman
Redaktör
Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.sekulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida