VARFÖR EN TUPP PÅ KYRKTORNET?
Varför har man kyrktuppar högst upp på kyrktornen? Betyder de något - och i så fall vad?
UNDRANDE MED UTSIKT MOT STAFFANSKYRKAN
Foto: Lasse Modin
SVAR: Är det mot Staffanskyrkan i Gävle du har utsikt? I så fall är det en prisvinnande kyrktupp som du ser. Varje år utser Svenska kyrktuppsfrämjandet tillsammans med tidningen Land årets kyrktupp och 1982 gick den äran till just din kyrka.
Kyrktuppar är väldigt vanliga i Sverige – man räknar med att vi har runt 600 – och har prytt kyrktorn ända sedan 1500–talet.
Den plötsliga spridningen av kyrktuppar just då har inget att göra med att Sverige övergav katolicismen för protestantismen. Tuppen var helt enkelt en modenyck nere på kontinenten som spred sig till Sverige.
Kyrktuppen har dubbelt symbolvärde: dels hedniskt – det var vanligt redan på vikingatiden att man prydde byggnader med olika symboler på taket för att skydda mot åska, storm och andra naturkrafter – dels kristet.
– Tuppen vakar över församlingen. Det är därför den också oftast är en vindflöjel: den ska vända sig med vinden, mot ondskans makter, säger Bo Engelberg, ordförande i Svenska kyrktuppsfrämjandet. När GT når honom befinner han sig i just Gävle för att dela ut priset för årets kyrktupp till ännu en Gävlekyrka: Soldatkyrkan.
– Tuppen är också en kristen symbol som betyder att man ska vara vaksam på att Jesus kommer tillbaka. I Bibeln säger Jesus till aposteln Petrus att han ska förneka honom tre gånger före gryningen. När Petrus förnekat honom den tredje gången gal tuppen och han inser vad han har gjort, säger Viktor Aldrin, doktorand i kristendomshistoria vid Göteborgs universitet.
– Sedan dess är tuppen en påminnelse om att man ska stå fast vid sin tro.


VILKEN ÄR DEN RIKTIGA LIKFÄRDEN?
Har sett Karl XII:s likfärd flera gånger på Göteborgs konstmuseum. Men fick i dagarna veta att tavlan finns även i Stockholm, på Nationalmuseum. Vilken är den riktiga tavlan och vilken är en kopia?   
JOSEFIN I LERUM
Foto: Ebbe Karlsson
Svar: Ja, Josefin, den ”riktiga tavlan” som du skriver – originalversionen, alltså – det är den du kan se på konstmuseet här i Göteborg.
Men det är inte den som är den berömda versionen, det vill säga den som du kan hitta återtryckt i alla historie- och konstböcker. Då har man nästan undantagslöst använt versionen – eller repliken – som hänger på Nationalmuseum, även känd som Krusenbergsversionen efter familjegodset där konstnären Gustaf Cederström målade den 1884.
Den första versionen målade han till vårsalongen i Paris 1878. Den tavlan köptes av en rysk storfurste som tog hem den till sitt palats utan för S:t Petersburg. Att tavlan köptes av den döde kungens arvsfiende, ryssarna, fick upprörda svenskar att starta en insamling för att förmå Cederström att måla en replik på tavlan som skulle kunna placeras på Nationalmuseum där man ansåg att den hörde hemma.
Tavlorna skiljer sig lite åt.
Den första målade han i Paris och använde därför franska modeller till de svenska soldaterna.
Den senare målade han däremot hemma i Sverige och kunde använda svenskar, däribland delar av sin familj.
Det är också denna version som anses vara den bästa och det är den som i dag höjt tavlans status till ett av de mest spridda konstverken i Sverige.
Originalversionen fördes tillbaka till Sverige efter den ryska revolutionen och hänger sedan dess i Göteborg.

Dan Andersson
Frågeredaktör

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.se